I det inverterade klassrummet flyttas genomgångarna från klassrummet till videofilmer som eleverna ser på hemma. Lektionerna ägnas till stor del åt sådant som annars hade utgjort hemarbete för eleven. I denna studie analyseras gymnasieelevers uppfattning av denna undervisningsmodell i matematikämnet med fokus på videogenomgångarna och förändringar i hem- och skolarbete. Det framkommer att elevernas uppfattningar av videogenomgångarna kan kategoriseras utifrån deras grad av aktivitet under videogenomgången samt deras beroende av relationen mellan elev och lärare. I en jämförelse mellan enkla filmer, digitala animationer och klassrumsgenomgångar framhålls de enkla filmernas tydlighet och fokus på matematik, samt klassrumsgenomgångarnas flyktiga natur. Dessa resultat diskuteras utifrån en kognitiv modell för överbelastning av arbetsminnet. Eleverna uppfattar att deras arbetsbelastning är lägre i det inverterade klassrummet än i ett traditionellt klassrum eftersom det finns mer tid för egen räkning i klassrummet. Dessutom uppfattas videogenomgångar som mer effektiva än klassrumsgenomgångar trots att de är betydligt kortare. Den tid som frigörs när klassrummet inverteras har inte förändrat elevernas sätt att arbeta inom matematikämnet. Elevers respons på förändrade undervisningsvillkor analyseras med hjälp av en kognitiv teori för elevers reglering av sitt eget lärande. Utifrån denna teori diskuteras hur lärare kan ta tillvara på de ökade tidsresurserna och förändra elevers tänkande om matematik och deras lärande.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-78380 |
Date | January 2012 |
Creators | Fors, Rickard |
Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds