Bakgrund: Självskadebeteende innefattar bl.a. att skära, bränna eller att slå sig själv och den vanligaste definitionen avser; ett avsiktligt beteende för att kroppsligt skada sig själv utan intention att begå självmord. Det är ett fenomen som enligt flera professioner anses öka, något som kanske beror på den tilltagna medvetenheten om problemet. Självskadebeteende är i dagsläget inget eget diagnostiskt tillstånd. Syftet: var att kartlägga vad forskningen kunnat fastställa kring självskadebeteende vad gäller orsaker, funktioner och behandlingsmetoder. Metod: studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod, genom en litteraturöversikt med ett urval av totalt 13 artiklar. Resultat: orsaker till att en person utvecklar självskadebeteende kan bl. a. vara traumatiska barndomsupplevelser, fysiska -, psykiska - och sexuella övergrepp liksom missbruk och psykisk störning. Funktionerna med beteendet kan vara känsloreglering, självbestraffning och att erhålla uppmärksamhet etc. Forskningen kring behandlingsmetoder är bristfällig, dock ges förslag vad gäller; EFT - Emotion Focused Therapy, MI - Motiverande samtal samt betydelsen av socialt stöd och bekräftelse för att förebygga utvecklandet av ett självskadebeteende. Diskussion: För att kunna bedriva mer effektiv forskning krävs en enhetig och allmänt erkänd definition. Det är viktigt att fortsätta bedriva forskning vad gäller evidensbaserade behandlingsmetoder då det är ett område där forskningen varit bristfällig.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-10622 |
Date | January 2009 |
Creators | de Boer, Anna, Staaf, Hanna |
Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds