Det är kostsamt för kroppen att enbart försvara sig via det fysiologiska immunförsvaret. Därför har människan även ett försvar som bygger på att beteendet förändras, i förebyggande syfte, för att skydda individen mot smittspridning. Det kallas för beteendeimmunförsvaret och tidigare studier indikerar att det skyddar oss från patogener bland annat med hjälp av luktsinnet och äckelkänslor. Vi har genom att analysera data från en stor enkätstudie undersökt om höga nivåer av äckelkänslighet för kroppslukter (mätt med BODS-skalan) är en prediktor för hur starkt individer reagerar på det nya hotet från covid-19. Två multipla regressionsanalyser visade att en modell som innehöll BODS-skalan och demografiska variabler (kön, ålder, utbildning) var bättre på att predicera reaktioner på covid-19 än en modell som endast innehöll de demografiska variablerna. Vi fann även att kvinnor skattade högre i BODS-poäng och hade starkare reaktioner på covid-19 än män. Inom ramverket för beteendeimmunförsvaret kan dessa resultat tolkas som att äckelkänslighet för kroppslukter är kopplat till starkare reaktioner inför patogener mer generellt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-191569 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Widén, Linnea, Mandić, Aleksandra |
| Publisher | Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds