Revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige avskaffades 2010, främst för att minska dessa bolags kostnadsbörda. Detta skapade olika reaktioner hos bolagens externa intressenter, både positiva och negativa. Det sågs som positivt för företagandet i Sverige, men det uttryckes också oro för risken att fel i bokföring och deklarationer skulle öka när en revisor inte längre behövde granska dem. Dessa fel kan resultera i felaktigt redovisad skatt och ett ökat skattefel. I skattefel inkluderas alla fel som har en påverkan på den redovisade skatten, och de kan vara både avsiktliga och oavsiktliga. Skattefel påverkar många runt omkring företaget, bland annat de intressenter som verkar på den sociopolitiska arenan, så kallade Stakekeepers. De har inte någon direkt relation till företagets affärsverksamhet, men de har en indirekt betydelse för företaget genom sitt inflytande över opinion och lagstiftning. Dessa intressenters agerande och ställningstagande är idag ett underbeforskat område inom intressentteorin, och det är viktigt med denna teoretiska kunskap för att skapa förståelse för vad som sker på den sociopolitiska arenan. Då dessa intressenter har inflytande över lagstiftning måste lagstiftarna ta hänsyn till deras åsikter i sina betänkande kring nya lagändringar. Under 2015 ska regeringen göra en utvärdering av revisionspliktens avskaffande 2010, för att eventuellt genomföra en ytterligare höjning av gränsvärdena för revisionsplikt, och därmed göra revision frivillig för fler aktiebolag. Studiens syfte är att beskriva och förklara hur intressenter på den sociopolitiska arenan uppfattar skattefelets utveckling, om och på vilket sätt de relaterar denna utveckling till avskaffandet av revisionsplikten, samt vad som motiverar och påverkar deras ställningstagande vad gäller en eventuell framtida gränshöjning. För att uppfylla detta syfte har studien genomförts med en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fyra olika intressenter från den sociopolitiska arenan. Analysen av den empiriska datan, med stöd i den teoretiska referensramen, resulterade i tre slutsatser. Den första handlar om att de olika uppfattningarna kring skattefelets utveckling hos intressenterna på den sociopolitiska arenan har grund i deras respektive yrkeskunskaper. Den andra handlar om att de drivs och påverkas av sina respektive företrädarskap, främst om de är statligt eller privat företrädande. Den sista slutsatsen handlar om att de faktorer som påverkar hur intressenterna förhåller sig till en eventuell framtida gränshöjning är deras företrädarskap, ansvarstagande samt tillit till större företags redovisning / Mandatory auditing for the smallest limited companies in Sweden was abolished in 2010, mainly to reduce the cost burden for these small companies. This created different reactions among the companies' external stakeholders, both positive and negative. It was seen as positive for business in Sweden, but there was also concerns expressed about the risk of errors in the accounts and the declarations, and that they would increase when an auditor is no longer obligated to review them. These errors can result in improperly recognized tax and increased tax error. Tax error includes all errors that have an impact on the reported tax, and they can be both intentional and unintentional. Tax error affects many parties around the company, including the stakeholders operating in the social political arena, so called Stakekeepers. They do not have any direct relation to the company's business, but they have an indirect impact on the company through its influence on public opinion and legislation. These stakeholders' reactions and standingpoints is today a relatively unexplored area within the stakeholder theory, and this theoretical knowledge is important in order to create an understanding of what is happening on the social political arena. As these stakeholders have influence on legislation, the legislators must take their opinions into account in its reports on new legislative changes. During 2015, the government will undertake an assessment of the abolition of the mandatory auditing in 2010, to possibly conduct a further increase in the limits for mandatory auditing, and thus make the audit optional for more companies. The study aims to describe and explain how stakeholders in the social political arena perceive the tax error development, whether and how they relate this trend to the abolition of the mandatory auditing, and further what motivates and influences their position regarding a possible future limit raise. To meet this objective, the study was performed with a qualitative study in the form of interviews with four different stakeholders from the social political arena. The analysis of the empirical data, with the support of the theoretical framework, resulted in three conclusions. The first is about the different perceptions regarding the tax development among stakeholders in the social political arena, due to their professional skills. The second is that they are driven and influenced by their representation, particularly if they are representing the public or the private sector. The last conclusion is about the factors that affect how the stakeholders relate to a possible future limit raise. These factors are their representation, responsibility and their trust in larger companies accounting.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-28904 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Andersson, Jonna, Heberlein, Filippa |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.4749 seconds