Tidigare kringgärdad av vallgrav ligger Svaneholms slott vid en liten sjö i Skåne. Tre av defyra längorna är kvar från danskt 1500-tal. Den fjärde tillkom vid sekelskiftet 1700, efter atten äldre på samma plats nedrivits till grunden. Mitt arbete har till stor del gått ut på att genomegna analyser revidera tidigare uppfattningar om slottets historia. Svaneholm byggdes i en period vilken präglades av oroligheter, en stark adel och en oerhördbyggnadsverksamhet i denna samhällsklass. Utifrån historiska källor verkar Svaneholm hatillkommit under 1530-talets första hälft. Vid denna tid torde man ännu inte ha börjat byggafyrlängade borgar i Skåne. Denna borgform introduceras troligen med bygget av Malmöhusslott, påbörjat 1537. Istället byggde man vad som brukar kallas fasta hus, vilka brukar anses ha varit obefästa, meninte helt säkert alltid var det. I viss kontrast mot det fasta huset och mera likt kungamaktenskastell i Malmö från 1400-talet och kanske även Glimmingehus, från 1499, uppfördesSvaneholm som två sammansittande byggnader, dagens syd- och östlänga, med skytteloft,trapptorn, porttorn och kanske även en ringmur. Att byggnaderna är samtida har jag belagtgenom murverksanalys. Muren motiverar jag bl a med att ett par byggnader som inte har murinte heller behöver befäst port. Till synes efter 1537, men före 1548, då vi vet att fyra ”byggningar” fanns, har Svaneholmutbyggts till en fyrlängad borg. Trots att byggandet kanske bara låg nere ett decenniumlyckades man pricka den epokskiljande övergången mellan murförbanden munk- ochrenässansförband, mellan medeltid och renässans om man så vill. Utifrån stil går det inte att datera längorna. Däremot finns det en gammal teckning utförd aven Burman 1680 där jag menar att den senare rivna längan genom likhet kanske kan kopplastill Danmarks praktarkitekturstil vid 1500-talets slut, Christian IV-stilen, rik på dekor. Avflera skäl tror jag inte att längan på bilden kan vara slottets första östlänga, utan en senare. Detmärkliga är också att man senare valde att riva hela denna östlänga, kanske på grund avdekoren. Vi kan dock inte helt förlita sig på Burmans bild. En annan möjlighet är att den rivnalängan inte låg i liv med den intilliggande längans gavel, och att man valde att riva den för attjämna till väggen. På detta sätt ser det ännu ut på två andra av slottets ytterhörn. Dettastämmer dock inte med Burmans gamla avbildning. Vid sidan av murningstekniken markerar Svaneholms slotts behandlade byggnadsetapper påflera andra områden skiljelinjen mellan medeltiden och renässansen, såsom en förändrad synpå boende och försvar och konsthistoriskt, genom förändrad planform och kanske senare ävengenom förändrad arkitekturstil.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hgo-753 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Löfberg, Staffan |
| Publisher | Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0052 seconds