Bakgrund: Upp till 25 % av alla barn har någon gång under uppväxten någon typ av uppfödningsproblem. Begreppet uppfödningsproblem brukar innefatta någon form av svårighet med att suga, tugga och svälja och delas ofta in i olika kategorier beroende på symtombild eller tänkt orsak. Symtomen eller den möjliga orsaken får sedan avgöra hur man väljer att behandla problemet. Spektrumet är stort vid uppfödningsproblem, alltifrån svårigheter som inte leder till några egentliga hälsorisker för barnet till allvarliga svårigheter som leder till undernäring och behov av alternativ nutrition. Syfte: Beskriva gruppen barn med uppfödningsproblem vars föräldrar sökt hjälp hos Specialist Barnavårdscentral (SpecialBVC) och att jämföra föräldrarnas upplevelse av problemet före respektive efter avslutad kontakt med denna. Även att undersöka om medicinska och sociala faktorer hos barnet och föräldrar eller olika vårdprocessmått hade samband med föräldrars upplevelse av uppfödningsproblemets svårighetsgrad efter avslutad kontakt. Metod: Deskriptiv, komparativ longitudinell studie på redan insamlat material. Resultat: Det fanns en skillnad i upplevelsen av uppfödningsproblemets svårighetsgrad hos föräldrar efter avslutad kontakt med SpecialBVC. Analysen visade en signifikant positiv förändring av föräldrarnas upplevelse av problemets svårighetsgrad vid jämförelse före respektive efter avslutad kontakt med SpecialBVC. I populationen för den deskriptiva analysen hade 13 % av mödrarna depression och 17 % annan psykisk ohälsa. Många familjer (32 %) hade ett sviktande nätverk. Förekomst av dessa faktorer hos föräldrar vid uppfödningsproblem hos barn stöds i annan forskning. Slutsats: Föräldrarna upplevde att uppfödningsproblemets svårighetsgrad minskade både för barnet och för familjen efter kontakt med SpecialBVC. En förklaring kan vara SpecialBVCs arbetssätt. För att kunna förstå patienten rätt och därmed kunna hjälpa behöver enligt Joyce Travelbee (1971) en relation uppstå mellan patient och behandlare. SpecialBVCs arbetssätt att genom hembesök med noggrann anamnesupptagning, planering av behandling utifrån familjens resurser samt uppföljning på det sätt som passar familjen ligger väl i linje med Joyce Travelbees Interaktionsteori. / Background: Up to 25 % of all children have at some time during childhood some type of eating difficulties. The concept of eating difficulties usually include some form of difficulty with sucking, chewing and swallowing. Eating difficulties are often divided into different categories depending on symptoms or the supposed cause. The symptoms or the possible cause to, decides how to treat the child. The spectrum is wide for eating difficulties, ranging from difficulties that do not lead to any real health risk, to severe difficulties leading to malnutrition and the need for alternative nutrition. Purpose: To describe the group of children with food problems whose parents sought help from specialist Child health (SpecialBVC) and comparing the parent's perception of food problems before and after completion of contact with SpecialBVC. Also see if the medical and social factors in the child and parent, and various health care processes measures related with the parent's perception of the difficulty of the food problem after finishing the contact. Method: Descriptive, comparative longitudinal study on the already collected material. Results: There was a difference in the experience of the severity of the food problem of parents after completing contact with SpecialBVC. This difference was significant. The study population had a high percentage of maternal depression or other mental illnesses. Many families had a failing network. These factors among parents supports the already done research on breeding problems in children. Conclusion: Parents perception of the severity of the food problem for both the child and family decreased after contact with SpecialBVC. One explanation may be SpecialBVCs approach that can be transferred in Joycee Travelbees interaction theory. To properly understand the patient seeking care, and thus able to help must first be a relationship-interaction occur. The result is a mutual contact and understanding that health care is based on forward.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-301892 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Lindahl, Ulrika |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds