Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka hur den lönemässiga avkastningen av utbildning skiljer sig utifrån utbildningsmässig och klassmässig bakgrund. För att analysera detta gjordes multipla linjära regressionsanalyser (OLS) med data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. LNU är intervjustudier gjorde på ett representativt urval av svenska befolkningen. Beroendevariabel i regressionsanalyserna är timlön. Föräldrarnas högsta utbildningsnivå definierar utbildningsbakgrunden. Klassmässig bakgrund definieras utifrån vilken position i SCB:s (Statistiska centralbyrån) socialekonomiska indelning (SEI) föräldrarna har. Studiens resultat visar i huvudsak 2 resultat. (1) I Sverige tjänar barn till personer som genomgått teoretiskt gymnasium eller universitets-/högskoleexamen mer på att utbilda sig än vad barn till personer vars högsta utbildning är grundskola gör. (2) Barn till egna företagare tjänar mer på att utbilda sig än vad barn till arbetare gör. Detta gör att personer ur privilegierade grupper tjänar mest på att utbilda sig i Sverige. Med detta går studiens resultat mot tidigare studier gjorda i USA. Där tjänar personer ur mindre privilegierade grupper mest på att utbilda sig. Att Sverige har små löneskillnader påverkar troligtvis resultatet på hur de ekonomiska förtjänsterna av utbildning ser ut. Avkastningen på utbildning för barn till arbetare eller till de med grundskola som högsta utbildning skulle inte bli större med större löneskillnader
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-128353 |
Date | January 2016 |
Creators | Holgersson, Hjalmar |
Publisher | Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds