<p>Sammanfattning</p><p>Under senare år har arbetet med skolornas åtgärdsprogram granskats i flera studier samtidigt som regelverket runt dessa har förtydligats och blivit hårdare. Den här studien grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys gjord på en skolas samtliga åtgärdsprogram skrivna under en termin. Syftet med studien är att se hur elever beskrivs i åtgärdsprogrammen och vad skolans åtgärder består av.</p><p>Studien som har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv visade på att eleverna konstrueras på ett i huvudsak negativt sätt och detta kan enligt tidigare forskning få stora konsekvenser för hur elever ser på sig själva och sina skolsvårigheter. De beskrivningar som görs följer ofta med då nya dokument skrivs vilket leder till att eleverna gång på gång möter beskrivningar av sina svårigheter och tillkortakommanden. Självuppfattningen påverkas i hög grad av upplevelsen att inte behärska de krav omgivningen ställer. Hur eleverna beskrivs kan därmed få konsekvenser även efter deras skolgångs slut.</p><p>Studien har också visat på att ett en stor del av åtgärderna läggs på elevens och föräldrarnas ansvar. Inte i någon av åtgärderna så läggs perspektivet på den organisationsnivå som Skolverket eftersträvar. Skillnader görs även i vilka åtgärder som tillämpas bland pojkar respektive flickor. </p><p>Förhoppningen är att studien kan skapa reflektion och framför allt diskussion om hur elever beskrivs och vilka konsekvenser det kan få, inte bara när det gäller i åtgärdsprogram utan i alla de texter som skrivs om eleverna i skolan.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:su-40270 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Åhman, Linn |
| Publisher | Stockholm University, Department of Special Education |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0023 seconds