Syftet med studien var att studera förändringen och eventuella skillnader av självskattad fysisk aktivitet, stillasittande och upplevd hälsa vid för- och eftertester mellan två hälsoprojektinterventioner utförda vårterminen 2019 och vårterminen 2021, båda bestående av åtta veckor med två träningspass per veckan. Dessutom var målsättningen att undersöka möjliga skillnader mellan män och kvinnor samtreliabiliteten för de 19 inkluderade frågorna. Endast deltagare som var med för första gången i dessa vid Gymnastik- och idrottshögskolans årliga hälsoprojekt undersöktes. Totalt inkluderades 308 seniora personer, varav 214 från år 2019(71,6±5,5 år) med träning enbart inomhus och 93 från år 2021 (71,1±5,2 år) med träning enbart utomhus på grund av Covid-19-pandemin. Statistiska skillnader mellan ett första förtest (F)- och ett eftertest (E)beräknades med Wilcoxons test och för skillnader mellan grupper vid F och E samt underhälsoprojektperioden utvecklad differens mellan E och F användes Mann-Whitney u-test. Reliabiliteten av frågorna vid två separata förtest, som utfördes enbart av deltagarna år 2019, undersöktes med intraclass correlation (ICC) med viktad kappa (±95% KI). Resultatet visade att deltagarna 2019 ökade signifikant mellan F och E på arton av nitton frågoroch deltagarna 2021 på nio av nitton frågor. Vid förtestet visade deltagarna 2021 sig vara något merfysiskt aktiva men mer stillasittande än deras motpart år 2019 med signifikant skillnad på några av frågorna men inte på en majoritet av frågorna. Vid eftertestet sågs vid jämförelse mellan dessa tvåårgångar endast signifikanta skillnader för två frågor, nämligen de om vardagsmotion och daglig fysisk aktivitet i minst måttlig intensitet överstigande 60 minuter, där deltagarna 2021 skattade sig något meraktiva jämfört med år 2019. Exempel på frågor med påtagligt signifikanta differenser (förändring avmedelvärde/median E-F) för både år 2019 och år 2021 sågs i frågor om fysisk aktivitet i högre intensitet (2019; 1,68/1,00 2021; 1,44/1,00) fysisk träning (2019; 0,53/0,00 2021; 0,84/1,00) och styrketräning(2019; 0,96/0,00 2021;1,05/1,00). Vid jämförelse av differensen (E minus F) mellan år 2021 mot år 2019 framkom ingen signifikant skillnad för någon av de 19 frågorna förutom för två frågor; en omfysisk aktivitet i minst måttlig intensitet då alla deltagare och kvinnorna separat år 2019 hade signifikantstörre skattad differens än hälsoprojektdeltagarna år 2021. Vidare sågs för alla deltagarna sammantagna och för kvinnorna separat år 2021 att de minskade signifikant mer en av frågorna om tid i stillasittande än deltagarna år 2019 sett till differensen E-F. En slutsats som kan dras ifrån studien är att hälsoprojekten år 2019 och 2021 har relativtlikartade positiva effekter gällande självskattad fysisk aktivitet, stillasittande och upplevd hälsa fördeltagare som är med för första gången. Detta implicerar att arrangemang av projekt utomhus harrelativt likartade effekter som projekt arrangerade inomhus enligt mätningar med dessa enkätfrågor. Framtagna resultat skulle kunna tolkas som att behovet minskar av att nyttja specifika lokaler förliknande interventioner för seniorer. Den goda till excellenta reliabiliteten som erhölls indikerar att frågorna inte behöver besvaras på två separata förtest, utan det räcker sannolikt med endast ett förtesttillfälle. / The purpose of the study was to study the change and eventual differences in self-rated physical activity, sedentary time and perceived health in pre- and post-tests between two health project interventions performed spring semester 2019 and spring semester 2021, both for eight weeks with two physicalexercise sessions per week. In addition, the aim was to investigate possible differences between menand women and the reliability of the 19 included questions. Only participants who participated in these annual health projects for the first time at the Swedish School of Sport and Health Science were studied in the analysis. A total of 308 senior peoplewere included, of which 214 from 2019 (71.6 ± 5.5 years) with training only indoors and 94 from 2021 (71.1 ± 5.2 years) with training only outdoors due to Covid-19-pandemic. Statistical differences between a first pre-test (F) - and a post-test (E) were calculated with Wilcoxon's test, and for differences between groups at F and E, and the difference E-F developed during the period Mann-Whitney u testwas used. The reliability of the questions in two separate pre-tests, performed only by the participants in 2019, were examined with intra class correlation (ICC) and with weighted kappa (± 95% CI). The results showed that the participants in 2019 improved significantly between F and E on 18 of 19 questions and the participants in 2021 on ten of 19 questions. At pre-test, the seniors in 2021proved to be slightly more active but more sedentary than their counterpart in 2019 with a significant difference on some of the questions, but not on a majority of them. At post-test, when comparing these two years, a significant difference was only seen for two queries: those on everyday exercise and daily activity at least at moderate intensity exceeding 60 min, where participants 2021 where a slightly moreactive. Examples with remarkable differences (average/median) for both year 2019 and year 2021 were seen in questions regarding physical activity in higher intensity (2019; 1,68/1,00 2021; 1,44/1,00) physical training (2019; 0,53/0,00 2021; 0,84/1,00) and strength training (2019; 0,96/0,002021;1,05/1,00). When comparing the difference (E minus F) between 2021 and 2019, no significant difference emerged for any of the 19 questions except for two questions; one on physical activity in atleast moderate intensity when all participants and women separately in year 2019 had a significantly larger difference than the health project participants in year 2021. Furthermore, this fact was also seen for all participants combined and for women separately in year 2021 with a significantly larger reduction of the difference E-F in one question regarding sedentary time in comparison to participants in 2019. One conclusion that can be drawn from the study is that the health projects in 2019 and 2021 have relatively similar positive effects regarding self-rated physical activity, sedentary and perceived health for participants who are participating for the first time. The results indicate that the arrangement of outdoor projects has relatively similar effects as projects arranged indoors according to measurements with these survey questions. This could be interpreted as reducing the need to use specific locations for similar interventions for seniors. The good to excellent reliability obtained indicates that the questions do not need to be answered on two separate pre-tests, but only one pre-test opportunity is probably sufficient.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-7051 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Thorsteinsson, Cecilia, Jääskeläinen, Miro |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete ; 2022:3 |
Page generated in 0.0033 seconds