Att närvara på arbetsplatsen trots sjukdomssymtom, det vill säga att sjuknärvara, har blivit ett fenomen som uppmärksammas ur ett folkhälsoperspektiv. Forskning visar att det finns negativa konsekvenser av sjuknärvaro och inte bara för arbetstagares och deras arbetskollegors hälsa utan också för organisationens produktivitet. När Covid-19 pandemin bröt ut infördes restriktioner om att arbetstagare skulle stanna hemma ifrån arbetsplatsen vid förkylningssymtom. Syftet är att undersöka förekomsten av sjuknärvaro till följd av förkylningssymtom hos arbetstagare och huruvida de uppger att sjuknärvaron har förändrats jämfört med innan pandemin. Vidare är syftet att undersöka på vilket sätt förekomst och förändringar skiljer sig mellan olika yrkespositioner. En kvantitativ metod tillämpades genom en tvärsnittsdesign, datainsamlingen genomfördes med en enkätundersökning där totalt 54 enkäter samlades in. Det insamlade materialet analyserades i SPSS och presenterades i frekvenstabeller. Chi-två tester användes för att analysera om skillnader i sjuknärvaro fanns mellan yrkespositioner. Resultatet visar att nästan hälften av respondenterna sjuknärvarar. Vidare visar resultatet att inga signifikanta skillnader finns i sjuknärvaro beroende på yrkesposition gällande hur de närvarat på arbetsplatsen med förkylningssymtom under de senaste 12 månaderna. Däremot finns det skillnader i hur pandemin har påverkat arbetstagarnas val att sjuknärvara beroende på yrkesposition. Tjänstemän går nu mer sällan till arbetsplatsen med förkylningssymtom medan det för arbetare inte är någon skillnad. Nyckelord: arbetstagare, covid-19 pandemin, förkylningssymtom, närvarobeteende, sjuknärvaro / Being present at the workplace despite symptoms of illness, presenteeism, has become a phenomenon that is important from a public health perspective. Research shows that there are several negative consequences to presenteeism, not only for the employees and their colleague’s health but also for the productivity of the organization. Restrictions during the Covid-19 pandemic for employees were to stay at home from their workplace in case they had symptoms of a cold. The purpose of this study is to investigate the prevalence of presenteeism in workers and whether they indicate that it has changed since the pandemic. Furthermore, the purpose is to investigate in what way it differs between different occupational positions. A quantitative method was applied through a cross-sectional design where a questionnaire was used for data collection. A total of 54 questionnaires were collected. The collected material was analysed in SPSS and presented in frequency tables. Chi-squared tests were used to analyse if differences existed between occupational positions. The results report that about half of the respondents were present at the workplace with symptoms of a cold and that the pandemic has affected employee’s presence behaviour. The results also show that there are no differences in presenteeism due to occupational position. However, there are differences in presenteeism due to how the pandemic has influenced the employee’s choice to go to the workplace with cold symptoms depending on occupational position, namely white-collar workers go to the workplace less often with cold symptoms now while there is no difference for blue-collar workers. Keywords: Cold symptoms, Covid-19 pandemic, employees, presence behaviour, presenteeism
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-60170 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Frisenfelt, Madelene |
| Publisher | Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds