Finns det en idealisk gemenskap? Gemenskap har blivit ett folkhälsomål, nationella visioner pekar ut en riktning mot ett integrerat och delaktigt samhälle. Planering har ambitionen att skapa förutsättningar att bygga fysiska miljöer som kan åstadkomma gemenskap. Studien tar avstamp i en grundläggande fråga hur har bilden av gemenskap format stadens olika rum? Syftet med studien är att undersöka vad som kännetecknar gemenskap och studera vilken syn på gemenskap som har införlivats i olika stadsplaneringsideal. Syftet är även att undersöka hur idén om gemenskap har rumsliggjorts i städer. I studien framgår en över 100 år lång tradition att planera städer, inte bara tekniskt och ekonomiskt utan även ideologiskt. Studien lyfter fram hur sociala värden har utgjort en stor del inom planeringen. Studien visar även att stadsplaneringsideal för gemenskap har skiftat markant över tid och med det har påtagligt varierade rum materialiserats i staden. En traditionen av självsäkra och enade förespråkare av olika stadsplaneringsideal framträder i studien. En upplevelse av att rumsligheten, sprungen ur idealbilden, inte genererar gemenskap är återkommande. Resultatet visar ett sätt att tänka och planera gemenskap som ger olika rumslighet men som tar sig an den upplevda saknaden av gemenskap på liknande sätt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:bth-23283 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Nilzon, Susanne |
| Publisher | Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds