Syfte och frågeställningar Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka om idrottsrörelsen, Sveriges största ungdomsrörelse, är demokratisk vad det gäller ungdomarnas möjlighet att påverka verksamhetens innehåll och utformning. De frågeställningar jag använt mig av är: Vad har Riksidrottsförbundet (RF) gjort för att öka ungdomars inflytande i idrottsrörelsen? Hur ser ungdomspåverkan ut idag inom Sveriges största ungdomsorganisation? Vilka likheter och skillnader finns det mellan påverkan inom specialidrottsförbund (SF), distriktsförbund (DF) och föreningar? Vilka svårigheter finns det med ungdomspåverkan? Hur kan framtidens ungdomspåverkan se ut? Metod Jag har använt mig av dels en enkätstudie, dels en källgenomgång av RF:s material inom ungdomsdelaktighet. Enkäten riktade sig till två olika grupper, ungdomar inom projektet ”Ungdomsinspiratörer” samt vuxna som är involverade i ungdomsfrågor inom RF:s distrikts- och specialförbund. Sammanlagt deltog 35 ungdomar och 41 vuxna. Studien bestod av två olika enkäter. Några av frågorna till de vuxna hade kvalitativ karaktär. Resultat I källgenomgången framkom att RF under de senaste åren har satsat mycket på ökad ungdomsdelaktighet. Det har bland annat skett genom projektet Unga Ledare mellan åren 2001-2003. Inom projektet återfanns det olika metoder för att öka ungdomsdelaktigheten. Medelåldern när ungdomar får sitt första ledaruppdrag i föreningarna är 17 år och på högre nivå är medelåldern 19 år. 60 % av de tillfrågade ungdomarna svarade att de blev ledare inom sin förening eftersom någon frågade dem. Samtliga av de tillfrågade vuxna anser att de arbetar aktivt för att öka ungdomars delaktighet i verksamheten. Dock ser detta ut på olika sätt. Skillnaden mellan föreningar, SF och DF handlar till stor del om hur vanligt det är med ungdomsråd och deras möjlighet till påverkan. De olika svårigheterna med ungdomspåverkan går att dela in i fyra huvudgrupper enligt de vuxna. Det är idrottens organisation, tidsbrist, osäkerhet samt ”gubbväldet”. Detta är även saker de vuxna vill att man ska ändra i framtiden för att få ökad ungdomsdelaktighet. Slutsats Idrotten måste våga fråga ungdomar för att få in dem i verksamheten. Dessutom måste man våga ge dem ansvar och släppa taget om makten och de gamla tankesätten. Detta kan ske på olika sätt. För att få den bästa organisationen bör man ha blandade åldrar på samtliga nivåer. / Aim My purpose of this essay has been to examine if the sports movement, the biggest youth movement in Sweden, is democratic when it comes to the possibility for adolescences to influence the activities contents and design. The questions I have used are: What have the Swedish sport confederation (RF) done to increase youths influence in the sports movement? How does the youths influence look today in Sweden’s biggest youth movement? What similarities and differences is it in influence between the organization for the individual sports (SF), region associations (DF) and sport clubs? What difficulties are there with youth influence? How can the youth influence look in the future? Method I have used both a questionnaire and a study of source material. The source material comes from the Swedish sport confederation and there material of youth influence. The questionnaire was send to two different groups, youths in a project called “Ungdomsinspiratörer” and adults that is involved in youth questions in there different associations. All together 35 youths and 41 adults participate in the study. I used two different questionnaires and some of the questions to the adults had qualitative character. Results In the study of source material it emerged that the Swedish sport confederation during the latest years have done a lot to increase youth influence. One thing is a project called Young Leaders between the years 2001-2003. In the project many different methods were used to increase the youth influence. The average age when youths become leaders in there sports clubs are 17 years and on higher levels the average age is 19 years. 60 % of the youths gave the answer that they had become leaders in there sports club because someone had asked them. All of the adults thinks that they work hard to increase the youth influence, it just looks different from place to place. The difference between SF, DF and sport clubs is the appearance of youth council and their possibility to influence. The problems with youth influence can be divided into four groups according to the adults. This problem is also what the adults like to change in the future. Conclusions In the movement of sports we need to have the courage to ask the adolescences to become a part of the activity. We also need to give them responsibility and let go of the power and old thoughts. This can be done in different ways. To have the best association we need to have the competence of different ages at all levels.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-95 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Jardenäs, Josefine |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Stockholm : Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | C-uppsats Lärarprogrammet, ; 12:2005 |
Page generated in 0.0021 seconds