När män primäropereras för ljumskbråck är praxis att göra det med metoden öppet nät. Om de senare behöver opereras om kan inte öppet nät användas igen utan då används vanligen titthålsmetoder. Vissa blir dock primäropererade med titthålsmetoder. Ungefär en tiondel av alla bråckoperationer i Sverige är en omoperation. Med hjälp av data från Svenskt Bråckregister undersöker denna studie om det finns någon skillnad i risk för omoperation beroende på operationsmetod. För att undersöka det används överlevnadsanalys där hazard ratio för operationsmetod är av intresse. En Cox Proportional Hazard-modell skattades och proportional hazard antagandet kontrollerades. Då proportional hazard ej ansågs uppfyllt för Cox PH skattades istället en Extended Cox model med två heaviside-funktioner. Resultatet av studien är att titthål har 3.3 gånger så hög hazard gentemot öppet nät under de första 460 dagarna efter primäroperationen, medan titthål har 1.4 gånger så hög hazard gentemot öppet nät efter 460 dagar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-160809 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Lövgren, Andreas, Strandberg, Joakim |
| Publisher | Umeå universitet, Statistik, Umeå universitet, Statistik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1101 seconds