In a society where it is becoming increasingly common to build on height, it is important that rules and regulations regarding fire protection are adhered to. Boverket introduced in BBR 19 (BFS 2011:6) that buildings with a building height of more than 40 meters should be designed with pressurized riser lines. The Swedish fire departments then experienced that it was necessary to produce a set of rules for how pressurized riser lines should be designed, in order to avoid the existence of substandard systems that are not adapted to the rescue service's needs. This resulted in the development of SBF 504:1, rules for pressurized riser lines, together with Brandskyddsföreningen and a number of other actors. The purpose of this work is to investigate the views of fire consultants and the fire departments on the regulations SBF 504:1. It must also be investigated whether the country's fire departments have a similar view of how pressurized riser lines should be designed. Finally, it is examined whether the requirements set by SBF 504:1 are reasonable based on the costs that the design entails. The work included literature studies, a questionnaire survey and interviews. SBF 504:1 is a voluntary set of rules, which according to Brandskyddsföreningen should only constitute a pre-packaged solution that meets all regulatory requirements. However, several fire departments write in their guidelines for tall buildings that SBF 504:1 must be followed when designing pressurized riser lines. Due to this, several fire consultants feel that SBF 504: 1 is no longer voluntary, but instead is becoming a practice. Fire consultants around the country have emphasized that the existence of a comprehensive set of regulations governing the design of pressurized riser lines is positive, but that SBF 504: 1 is unnuanced in several respects. It is considered that the regulations on several points place far too high a level of requirements on the design, especially linked to the requirements for redundancy. This picture is not shared by the fire departments, who instead believes that the high level of requirements can be justified by the needs of the emergency personnel for a fire in tall buildings. There is a general desire among fire consultants to revise SBF 504:1, so that it takes into account the object's actual building height and makes a difference between whether a building is, for example, 42 or 82 meters high. It is believed that the current regulations are adapted for the really tall buildings, whereupon those who just exceed a building height of 40 meters are forced on a system with an unreasonably high level of requirements. The knowledge about pressurized riser lines differs between the country's rescue services, which indicates that the view of how they should be designed also differs depending on where in the country you are. It is usually in the country's larger cities that tall buildings are designed, which means that this is also where the application of pressurized riser lines becomes most relevant. The fire consultants think that it is good that a set of rules has been drawn up, but believe that it needs to be more nuanced as it is currently perceived as being adapted for very tall buildings. The cost that a design according to SBF 504: 1 entails becomes difficult to justify for buildings that just exceed 40 meters. For these buildings, the level of requirements set is too high according to fire consultants. On the other hand, the reasonableness of the regulations increases in line with the building height and for the taller buildings, the regulations are well adapted. / I ett samhälle där det blir allt vanligare att bygga på höjden gäller det att regler och föreskrifter kring brandskyddet hänger med. Boverket införde i BBR 19 (BFS 2011:6) att byggnader med en byggnadshöjd över 40 meter bör utformas med trycksatta stigarledningar. Räddningstjänsten upplevde då att det behövde tas fram ett regelverk för hur trycksatta stigarledningar ska utformas, för att undvika förekomsten av undermåliga stigarledningssystem som inte är anpassade för räddningstjänstens behov. Detta resulterade i att man tillsammans med Brandskyddsföreningen samt ett antal andra aktörer tog fram SBF 504:1, regler för trycksatt stigarledning. Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken syn brandkonsulter och räddningstjänsten har på regelverket SBF 504:1. Det har även utretts huruvida landets räddningstjänster har en liknande syn på hur trycksatta stigarledningar bör utformas. Slutligen undersöks det om kraven som SBF 504:1 ställer är rimliga utifrån de kostnader som utformningen medför. Arbetet omfattades av litteraturstudier, en enkätundersökning samt intervjuer. SBF 504:1 är ett frivilligt regelverk, som enligt Brandskyddsföreningen endast ska utgöra en färdigpaketerad lösning som ska uppfylla samtliga föreskriftskrav. Flera räddningstjänster skriver dock i sina vägledningar för höga byggnader att SBF 504:1 ska efterföljas vid utformning av trycksatta stigarledningar. På grund av detta upplever flera brandkonsulter att SBF 504:1 inte längre är frivilligt, utan istället håller på att bli praxis. Brandkonsulter runt om i landet har lyft att förekomsten av ett samlat regelverk som styr utformningen av trycksatta stigarledningar är positiv, men att SBF 504:1 är i flera avseenden onyanserat. Man anser att regelverket på flera punkter ställer alldeles för hög kravnivå på utformningen, speciellt kopplat till kraven på redundans. Denna bild delas inte av räddningstjänsten, som istället menar att den höga kravnivån kan motiveras av de behov som insatspersonalen har på en brand i höga byggnader Det finns en generell önskan hos brandkonsulterna att revidera SBF 504:1, så att det tar hänsyn till objektets faktiska byggnadshöjd och gör skillnad på om en byggnad till exempel är 42 eller 82 meter hög. Man menar att det nuvarande regelverket är anpassat för de riktigt höga byggnaderna, varpå de som precis överstiger en byggnadshöjd på 40 meter tvingas på ett system med orimligt hög kravnivå. Kunskapen kring trycksatta stigarledningar skiljer sig mellan landets räddningstjänster, vilket tyder på att synen på hur de ska utformas även skiljer sig åt beroende på vart i landet man befinner sig. Det är oftast i landets större städer som höga byggnader projekteras, vilket innebär att det även är där som tillämpningen av trycksatta stigarledningar blir mest aktuell. Brandkonsulterna tycker att det är bra att det tagits fram ett regelverk, men anser att det behöver vara mer nyanserat då det i dagsläget upplevs vara anpassat för mycket höga byggnader. Kostnaden som en utformning enligt SBF 504:1 medför blir svår att motivera för byggnader som precis överstiger 40 meter. För dessa byggnader är kravnivån som ställs för hög. Däremot ökar regelverkets rimlighet i takt med byggnadshöjden och för de högre byggnaderna är regelverket väl anpassat
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-91919 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Lundberg, Gustav, Aronsson, Filip |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds