Bakgrund: Hållbarhetsrapportering har blivit alltmer essentiellt för företag, men graden som det används varierar. Företag kan använda sig av hållbarhetsrapportering för att legitimera sin verksamhet och mängden information i rapporter kan användas för att påverka läsaren. Stigmatiserade företag presterar sämre inom hållbarhet och anses vara misskrediterade av omgivningen. Det skapar incitament för stigmatiserade företag att använda hållbarhetsrapportering för att förbättra deras anseende mot intressenter. Det är därav intressant att undersöka om mängden hållbarhetsrapportering varierar mellan olika företagstyper. Syfte: Studien syftar till att undersöka huruvida mängden hållbarhetsrapportering skiljer sig mellan stigmatiserade och icke-stigmatiserade svenska företag. Metod: Den här studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som undersökt svenska noterade företag. Studien har en deduktiv ansats där en hypotes formulerats utifrån en litteraturgenomgång. Data har samlats in från företags hållbarhetsrapporter och årsredovisningar. Mängd hållbarhetsrapportering operationaliserades till fyra mått; antal sidor, antal ord, samt antal sidor och ord i hållbarhetsrapporten relativt årsredovisningen. Slutsats: Studiens resultat visade att det inte fanns någon skillnad i mängden hållbarhetsrapportering mellan stigmatiserade- och icke-stigmatiserade företag. Däremot hittades ett samband mellan mängd och kontrollvariablerna storlek, lagstadgad hållbarhetsrapport, fristående hållbarhetsrapport. / Introduction: Sustainability reporting has been increasingly essential for firms, however, to the degree to which it is used varies. Firms can use sustainability reporting to legitimize their business and use the quantity of information presented in the reports to influence the reader. Stigmatized firms have been found to perform poorly within sustainability and they are considered to not act according to society’s expectations. It generates incentives for stigmatized firms to use sustainability reporting in order to improve their reputation among stakeholders. It is thereby of interest to explore whether the quantity of sustainability reporting varies between different firm types. Purpose: The aim of this study is to explore whether the quantity of sustainability reporting varies between stigmatized and non-stigmatized Swedish firms. Method: This is a quantitative cross-sectional study on listed Swedish companies. The study has a deductive approach where a hypothesis is formulated based on a literature review. Data has been collected from companies´ sustainabilityreports and annual reports. Quantity of sustainability reporting was operationalized into the four measures number of pages, number of words, and number of pages and words sustainability reporting relative to the annual report. Conclusion: The result of the study shows that there was no difference in the quantity of sustainability reporting between stigmatized- and non-stigmatized firms. However, a relationship was found between the quantity of sustainability reporting and the control variables firm size, statutory sustainability report and external sustainability report.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-196454 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Granlund Hugosson, Pontus, Tilda, Kraft |
| Publisher | Linköpings universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds