Syftet med föreliggande undersökning är att studera hur en viss grupp flickor på gymnasiet upplever föräldrarnas stöttning i sin skolgång. Studien ämnar även studera en eventuell åtskillnad i hur stöttningen kan tas i uttryck beroende på föräldrarnas utbildningsnivå. Begreppet stöttning har i studien operationaliserats med utgångspunkt i motivations- och förväntansteorier och med hjälp av Bourdieus teori kring kapital ämnar studien att förklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos föräldrarna bidrar till. Studiens empiriska underlag består av kvalitativa intervjuer med sex flickor, varav tre har högutbildade föräldrar och övriga tre har icke utbildade föräldrar. Studien visar att eleven själv har en stor avgörande roll i huruvida föräldrarnas stöttning tillåts ha en framträdande roll eller ej. Eleverna med högutbildade föräldrar har en större benägenhet att tillåta föräldrarna att vara närvarande och dessa föräldrar har även en större tendens att ställa höga förväntningar på sina barn. Dock tenderar en allt för hög grad av föräldranärvaro att uppfattas som kontrollerande vilket leder till att dessa elever upplever en mindre grad av självständighet jämfört med eleverna vars föräldrar inte är högutbildade. Studien bidrar därmed till en förståelse för den rådande reproduktionen där barn till högutbildade föräldrar presterar bättre i skolan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-28897 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Angelica, Thyrsson, Johan, Waldebrand |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0014 seconds