Background Inner strength has been described as an important phenomenon in association with disease management, health, and ageing. To increase the knowledge of the phenomenon of inner strength, a meta-theoretical analysis was performed which resulted in a model of Inner Strength where inner strength comprises four interrelated and interacting dimensions; connectedness, creativity, flexibility, and firmness. The model was used in this thesis as a theoretical framework. Aim The overall purpose of this thesis was to develop and validate an inner strength scale, describe inner strength among an older population, and elucidate its significance for experience of health, despite disease and adversities. Methods The studies had quantitative approaches with cross-sectional designs (I-III) and a qualitative approach with narrative interviews (IV). Studies I-IV was part of the GErontological Regional DAtabase (GERDA) Botnia project. In study I, the participants (n = 391, 19-90 years old) were mostly from northern Sweden. In studies II and III, the participants (n = 6119, 65, 70, 75 and 80 years old) were from Sweden and Finland, and in study IV the participants (n = 12, 67-82 years old) were from Västerbotten County. Data was analysed using principal component analysis and confirmatory factor analysis (CFA), various statistics, structural equation modelling, and qualitative content analysis. Results In study I, the Inner Strength Scale (ISS) was developed and psychometrically tested. An initial 63-item ISS was reduced to a final 20-item ISS. A four-factor solution based on the four dimensions of inner strength was supported, explaining 51% of the variance, and the CFA showed satisfactory goodness-of-fit. In study II, ISS scores in relation to age, gender and culture showed the highest mean ISS score among the 65-year-olds, with a decrease in mean score for every subsequent age (70, 75, and 80 years). Women had slightly higher mean ISS scores than men, and there were minor differences between the regions in Sweden and Finland. In study III, a hypothesis was proposed and subsequently supported in the results where inner strength was found to partially mediate in the relationship between disease and self-rated health. The bias-corrected bootstrap, estimating the mediating indirect effect was significant and the test of goodness-of-fit was satisfactory. In study IV, from the narratives of inner strength it was found that inner strength comprised feelings of being connected and finding life worth living. Having faith in oneself and one’s possibilities and facing and taking an active part in the situation were also expressed. Finally, coming back and finding ways to go forward in life were found to be essential aspects of inner strength. Conclusions The newly developed ISS is a reliable and valid instrument that captures a broad perspective of inner strength. Basic data about inner strength in a large population of old people in Sweden and Finland is provided, showing the highest mean ISS score among the 65-year-olds. Inner strength among old people is a resource for experience of health, despite disease and adversities. This thesis contributes to increase knowledge of the phenomenon of inner strength and provide evidence for the importance of inner strength for old people’s wellbeing. Increased knowledge of the four dimensions of inner strength; connectedness, creativity, flexibility and firmness, is proposed to serve as an aid for health care professionals in their efforts to identify where the need of support is greatest and to find interventions that promotes and strengthen inner strength. / Bakgrund Inre styrka har beskrivits som ett viktigt fenomen associerat till att hantera sjukdom, till hälsa och åldrande. För att öka kunskapen om fenomenet inre styrka genomfördes en metateoretisk analys som resulterade i en Inre Styrka modell där inre styrka omfattar fyra samverkande dimensioner; samhörighet, kreativitet, flexibilitet och fasthet. Modellen har använts i denna avhandling som ett teoretiskt ramverk. Syfte Det övergripande syftet med denna avhandling var att utveckla och testa en skala som mäter inre styrka, beskriva inre styrka i en population av äldre, och att belysa dess betydelse för upplevelsen av hälsa, trots sjukdom 0ch motgångar. Metod Studierna som genomfördes hade kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign (I-III) och kvalitativ ansats med narrativa intervjuer (IV). Alla studier var en del av GErontologiska Regionala DAtabas (GERDA) Botnia projektet. Deltagarna i studie I (n= 391, 19-90 år) var mestadels från norra delarna av Sverige. I studierna II och III var deltagarna (n=6119, 65, 70, 75 och 80 år) från Sverige och Finland. I studie IV var deltagarna (n=12, 67-82 år) från Västerbotten. Data analyserades med hjälp av principalkomponentanalys och konfirmatorisk faktor analys (CFA), varierande statistik, strukturell ekvationsmodellering, och kvalitativ innehållsanalys. Resultat I studie I utvecklades och testades Inre Styrka Skalan (ISS). En inledande 63 frågors ISS reducerades till en slutlig 20 frågors ISS. Baserad på de fyra dimensionerna av inre styrka bekräftades en fyrafaktors lösning med 51 % förklaringsgrad och CFA visade ett tillfredställande goodness-of-fit. I studie II beskrevs inre styrka i relation till ålder, kön och kultur. Det högsta totala ISS medelvärdet skattades bland 65-åringarna med lägre medelvärden för varje efterföljande ålder (70, 75 och 80 år). Kvinnor skattade ett något högre totalt ISS medelvärde än män och det var inte några större skillnader mellan regionerna i Sverige och Finland. I studie III bekräftades den hypotes som lagts fram, att inre styrka kan mediera i relationen mellan sjukdom och upplevelsen av hälsa. Bias-corrected bootstrap visade en signifikant indirekt effekt i relationen mellan sjukdom och upplevelsen av hälsa, medierad av inre styrka, och test av modellens goodness-of-fit var tillfredsställande. I studie IV, utifrån berättelserna om inre styrka visade det sig att inre styrka omfattar känslor av samhörighet och att finna livet värt att leva. Att ha tillit till sig själv och sina möjligheter, och att kunna möta och ta aktiv del i situationen beskrevs också. Slutligen, att komma igen och hitta vägar att gå vidare i livet var viktiga aspekter av inre styrka. Slutsatser Den nyutvecklade Inre Styrka Skalan är ett reliabelt och valitt instrument som fångar ett brett perspektiv av inre styrka. Basdata om inre styrka i en stor population äldre i Sverige och Finland har presenterats, och visar det högsta ISS medelvärdet bland 65-åringarna. Inre styrka bland äldre är en resurs för upplevelsen av hälsa, trots sjukdom och motgångar. Denna avhandling bidrar till att öka kunskapen om fenomenet inre styrka och ger evidens för att inre styrka har en viktig betydelse för äldres välbefinnande. Ökad kunskap om de fyra dimensionerna av inre styrka; samhörighet, kreativitet, flexibilitet, och fasthet, föreslås kunna vara en hjälp för vårdpersonal i deras arbete att identifiera var behovet av stöd är störst och att sätta in insatser som främjar och stärker inre styrka. / GErontologiska Regionala DAtabas (GERDA) Botnia projektet
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-82719 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Viglund, Kerstin |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, Umeå : Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Umeå University medical dissertations, 0346-6612 ; 1611 |
Page generated in 0.0052 seconds