Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning och efter vilka principer eleverna i skolår 9 indelar sina texter i stycken, och hur eleverna markerar nytt stycke. Vidare studeras om det föreligger några skillnader eller likheter i kön vid styckeindelning och styckemarkering. Även styckeindelningen i förhållande till textens betyg studeras. Materialet består av 24 berättande elevtexter från det nationella provet för svenska i skolår 9, vårterminen 2004. Vid analysen av elevtexterna undersöks hur många stycken texten består av, vilken styckemarkering eleven använder, och vilka dispositionsprinciper, teman, referensbindningar och konnektivbindningar som finns och hur de relaterar till styckeindelningen. Resultaten visar att det enbart finns en ostyckad text i min studie, och jämförelser med tidigare studier tyder på att eleverna generellt sett blivit bättre på styckeindelning. Antalet stycken i texterna varierar och kan relateras till textlängd. Teman, referensbindningar och konnektivbindningar påverkar styckeindelningen i några texter. Eleverna tycks ha bristande kunskaper om styckemarkeringsteknik, eftersom de flesta styckena i texterna är hybridstycken. Den näst vanligaste styckemarkeringen är blankrad och därefter följer indrag. Hybridstycken förekommer i större utsträckning i flickornas texter, medan blankrad däremot är vanligare i pojkarnas texter. Endast en elev är konsekvent i sina styckemarkeringar, men denna elev använder en felaktig styckemarkeringsteknik. Studien visar att styckeindelningen inte entydigt påverkar textens betyg.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:vxu-1084 |
Date | January 2007 |
Creators | Johansson, Susanne |
Publisher | Växjö universitet, Institutionen för humaniora |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds