This thesis presents a comparison of conventional agriculture and Ecological Recycling Agriculture (ERA) in terms of their environmental and socio-economic effects. Environmental effects include greenhouse gas emissions and energy use but the focus is on leakage of nutrients. Socio-economic effects include production, costs and benefits at macro, firm and household levels. The comparison is made at regional (Baltic Sea), national (Swedish) and local (Järna community/Södertälje municipality) levels. At regional level the main challenge is to transform agricultural production in an environmentally friendly direction and reduce nutrient loads while sustaining food production. At national level the challenges are to shift the product mix towards more vegetables and less meat, and to address the geographical division of animal and crop production. At local level the challenge is to achieve sustainable rural development in environmental, economic and social terms. Results: at regional level the empirical findings were scaled up to calculate three scenarios. A scenario where the agriculture sectors of Poland and the Baltic States transform in such a way that their structure and use of resources resembles the Swedish average resulted in a 58% increase of nitrogen and an 18% increase in phosphorus surplus from agriculture and increased food production. Two other scenarios where agriculture in the entire Baltic Sea area converts to ERA resulted in reductions of 47-61% in nitrogen surplus from agriculture and eliminated the phosphorus surplus. In these scenarios food production decreased or remained stable depending on the strategy chosen. At national level, the environmental effects of different production methods, transport and different food baskets were compared. A household survey was performed to construct an alternative food profile. This food basket was high in vegetables, low in meat and high in locally produced organic food compared to the average Swedish food profile. It was also 24% more expensive. Food basket content was found to be as important as production methods in reducing the environmental effects. Localized production and processing was less important. At local level, a network of entrepreneurs engaged in the production, processing and distribution of organic food was studied. Semi-structured interviews were used to assess the network, which was found to be a resilient self-organized network characterized by economic stability and social capital. A high share of locally produced and consumed food was coupled with social and economic sustainability. This was facilitated by well-functioning cooperation within the network and between entrepreneurs, consumers and the municipality. EU expansion can be seen as a window of opportunity for governance of the Baltic Sea and the agriculture sector. A new agricultural regime with large-scale ERA production would result in several environmental gains. Sustainable governance of the Baltic Sea as agreed on in HELCOM cannot be achieved while simultaneously maximizing agricultural production in the surrounding countries. Agricultural production bears large external costs. There is substantial willingness to pay for an improved Baltic Sea environment among the public: this justifies environmentally sound farming practices. The contracting parties of HELCOM, including the Swedish government, have both environmental and economic incentives to use this window of opportunity before it closes. This thesis is the result of a collaboration between Mälardalen University and Stockholm Resilience Centre at Stockholm University. Both universities contributed with supervision and financial support at different stages of the research process. / I den här avhandlingen jämförs konventionellt jordbruk med ekologiskt kretsloppsjordbruk. Jämförelsen görs med avseende på miljöeffekter och socio-ekonomisk påverkan. Av miljöeffekterna är fokus på läckage av växtnäring men utsläpp av växthusgaser samt energianvändning studeras också. Till de socio-ekonomiska effekterna räknas effekter på produktionsvolym samt kostnader och nyttor på såväl samhälls- som företags- och hushållsnivå. Jämförelsen görs på regional (Östersjöområdet), nationell (Sverige) och lokal (Järna/Södertälje kommun) nivå. På regional nivå är den stora utmaningen att omvandla jordbruksproduktionen i miljövänlig riktning och att minska närsaltsbelastningen samtidigt som produktionen hålls uppe. På nationell nivå är en utmaning att ändra produktionssammansättningen mot mer grönsaker och mindre kött samt att minska den geografiska uppdelningen av djurhållning och spannmål. På lokal nivå är utmaningen att uppnå en hållbar landsbygdsutveckling ur miljömässigt såväl som ekonomiskt och socialt perspektiv. Resultat: på regional nivå beräknas miljöpåverkan och påverkan på livsmedelsproduktion i tre olika scenarier. Enligt ett scenario omvandlar Polen och de baltiska staterna sina jordbrukssektorer efter samma struktur och resursanvändning som ett genomsnittligt svenskt jordbruk. Det resulterar i att överskottet av kväve och fosfor i jordbruket ökar med 58% respektive 18% samtidigt som livsmedelsproduktionen ökar. Två andra scenarier där jordbruket i hela Östersjöregionen ställer om till ekologiskt kretsloppsjordbruk resulterar i reduktion av kväveöverskottet från jordbruket med 47-61% samt att fosforöverskottet elimineras. I de här scenarierna skulle livsmedelsproduktionen minska eller vara i princip oförändrad beroende på vilken strategi som väljs. På nationell nivå jämförs miljöpåverkan av olika produktionsmetoder, av transporter samt av olika matkassar. En hushållsstudie genomfördes i en grupp miljömedvetna konsumenter för att konstruera en alternativ matkasse. Matkassen innehöll en stor andel grönsaker, en liten andel kött och mycket lokalt och ekologiskt producerad mat jämfört med en genomsnittlig svensk matkasse. Den var även 24% dyrare i inköp. Det visade sig att miljöbelastningen påverkades väl så mycket av matkassens innehåll som av produktionsmetod. Lokal produktion och förädling var inte lika betydelsefullt. På lokal nivå studerades ett nätverk av entreprenörer engagerade i produktion, förädling och distribution av ekologiska livsmedel. Semistrukturerade intervjuer användes för att studera nätverket. Ett resilient, självorganiserande nätverk karaktäriserat av ekonomisk stabilitet och socialt kapital observerades. En hög andel av lokalt producerad och konsumerad mat samt ett väl fungerande samarbete i nätverket av entreprenörer och mellan entreprenörer, konsumenter och kommunen bidrog till ekonomisk hållbarhet. EU:s utvidgning innebär en möjlighet till förändrad förvaltning av Östersjön och jordbrukssektorn. En omställning i stor skala till ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle leda till miljöförbättringar. En hållbar förvaltning av Östersjön, något som överenskommits inom ramen för HELCOM, kan inte uppnås samtidigt som jordbruksproduktionen maximeras i länderna runt Östersjön. Jordbruket orsakar betydande externa kostnader. Betalningsviljan för en förbättrad Östersjömiljö är stor vilket motiverar investeringar i ett miljövänligare, hållbart jordbruk. Medlemmarna i HELCOM, däribland Sveriges regering, har såväl ekonomiska som miljömässiga incitament att utnyttja möjligheten som Polens och de baltiska staternas EU-inträde innebär. Den här avhandlingen är ett samarbetsprojekt mellan Mälardalens högskola och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Båda lärosätena bidrog med handledning och finansiering under avhandlingsprojeket.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-21596 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Larsson, Markus |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Västerås : Mälardalens högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Mälardalen University Press Dissertations, 1651-4238 ; 144 |
Page generated in 0.0024 seconds