Den här uppsatsen gör ett nedslag i samtida Stockholm för att studera samma typer av rum som bastuklubbslagen förbjöd. Dess övergripande syfte är att studera hur användningen av darkrooms i Stockholm ger upphov till uttryck för frigörelse och kontroll. Med stöd från empiriskt material som producerats ur observationer, intervjuer och frågelistor visar resultatet att varaktiga miljöer upplevs som kontrollerande medan föränderliga miljöer upplevs som frigörande. Även bastun, mörkret och tystanden har frigörande effekter i dessa miljöer i och med att de raderar sociala lager från de mänskliga subjekten. Platser som är synliga kan locka till sig en större mängd heterogena kroppar som i sin tur öppnar upp för fler sexuella möjligheter. Men ju större blandningen blir desto större blir behovet av gemensam ordning och kontroll. Synligheten, som är en av kapitalismens främsta verktyg, öppnar också upp för statlig insyn och reglering. Darkrooms är idag olagliga i miljöer där det säljs alkohol och regleras därför indirekt via alkohollagen, till skillnad från bastuklubbslagen vars reglering skedde direkt. På grund av den rådande lagstiftningen kan darkrooms därför enbart existera bortom statlig insyn och kontroll.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-159359 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Bornsäter, Jonas |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, 1985 |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0011 seconds