In a multicultural society, questions like integration, national identity and swedishness become of immediate importance. The comedy-drama Sveriges bästa svensk was created as a contribution to affect the public debate on these issues and encourage people to think about what is swedish, and to break down prejudices that exist in the society. The purpose of this study is to examine what kind of discussions develop in relation to the film. The purpose is also to examine if these discussions can be related to the purpose and goals of the film project. To examine this, theories about communications strategies of organisations and theories of humor to affect way of thoughts have been used. Two focus group interviews took place, whereof one with swedish-born swedes and another with foreign-born swedes to be able to find similarities and differences in the discussions between the groups. The analysis shows that the purpose, to start a discussion, is accomplished within both groups albeit in different ways. The discussion within the group of swedish-borns is mainly about the problematization of swedishness and the discussions within the group of foreign-borns is mainly about adjustments and belonging. The groups mutually believe that integration should not be about assimilation. They also agreed that the genre of humor for this type of question was problematic because the film, according to them, lost its message. The questions regarding swedishness and integration proved to be current and this type of effort, using film, is an important part of the public debate. / I ett mångkulturellt samhälle blir frågor om integration, nationell identitet och svenskhet aktuella. Dramakomedin Sveriges bästa svensk har skapats som en insats för att påverka samhällsdebatten kring dessa ämnen och uppmana en att fundera på vem som är svensk och bryta ner fördomar som existerar i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka vilka slags diskussioner, i relation till filmen, som skapas hos en grupp med utlandsfödda svenskar och en grupp med svenskfödda svenskar. Syftet är även att undersöka om diskussionerna kan relateras till det bakomliggande syftet och målen med filmprojektet. För att undersöka detta har teorier om organisationers kommunikationsstrategier och teorier om att använda humor för att påverka tankebanor använts. Två fokusgruppsintervjuer har ägt rum varav en med svenskfödda svenskar och en med utlandsfödda svenskar för att kunna hitta likheter och skillnader i diskussionerna mellan grupperna. Analysen visar att syftet med att inleda diskussion uppnås hos båda grupperna, om än på olika sätt. Den svenskfödda gruppens diskussioner handlar mycket om problematisering av svenskhet och den utlandsföddas diskussioner om anpassning och tillhörighet. Gemensamt för de båda grupperna var att de ansåg att integration inte bör handla om assimilation. De menade också att humorgenren för denna typ av fråga var problematisk då humorn, enligt dem, delvis skymde filmens budskap. Frågorna kring svenskhet och integration visar sig vara aktuella och denna typ av insats, med film, är en viktig del av samhällsdebatten.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-313982 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Forslund, Tobias, Alkhouri, Tagrid |
| Publisher | Uppsala universitet, Medier och kommunikation, Uppsala universitet, Medier och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0229 seconds