Ek (Quercus spp.) är nationellt av stor betydelse för biologisk mångfald, arterna utgör centrala och grundläggande komponenter i lokala ekosystem. Stockholms län är en av Sveriges mest tätbefolkade regioner där en snabb förtätning av urbana miljöer och hög exploateringstakt utgör ett reellt hot mot värdefulla ekmiljöer. Syftet med studien är att undersöka vad som definierar värdefulla ekmiljöer och genom GIS-analys identifiera var i Stockholms län dessa återfinns, samt om det finns ett samband mellan parametrar kopplade till ekmiljöer, biologisk mångfald och storlek på värdetrakter. Via litteraturstudier noterades 18 parametrar som lämpliga för identifiering och rankning av värdefulla ekmiljöer. Ett system utvecklades för poängsättning av ekars attribut som ett indirekt mått på biologisk mångfald. Systemet bidrar med en relativt lättillgänglig identifiering av värdefulla ekmiljöer i tre skalor; värdeelement, värdekärna och värdetrakt. Klusteranalyser baserat på fyra spridningsavstånd, 119, 200, 477 och 656 meter utfördes för att lokalisera värdekärnor. Via buffertanalys baserat på spridningsavståndet två kilometer identifierades 20 värdetrakter i Stockholms län. En rankning av de 172 värdekärnorna samt de 20 värdetrakterna genomfördes baserat på ekarnas poängmedelvärde. För att undersöka om det fanns ett positivt samband mellan värdekärnors alternativt värdetrakters area och biologisk mångfald utfördes Spermans korrelationsanalys, som visade att det inte fanns något positivt samband mellan variablerna. Studiens resultat tyder på att höga naturvärden inte är synonymt med stora värdekärnor alternativt stora värdetrakter, utan att även mindre värdekärnor och värdetrakter kan vara mycket värdefulla. / Oak (Quercus spp.) is of great national importance for biodiversity, as central and fundamental components of local ecosystems. Stockholm County is one of Sweden's most densely populated regions where rapid urban densification and high rates of exploitation pose a real threat to valuable oak habitats. The purpose of the study is to investigate variables that define valuable oak habitats, and through GIS analysis locate their distribution in Stockholm County. Furthermore, the study examines whether there is a positive relationship between parameters associated with oak habitats, biodiversity, and the size of value areas. Through literature review, 18 parameters suitable for identifying and ranking valuable oak habitats were noted. A scoring system was developed to assess oak attributes as an indirect measure of biodiversity. The system provides a relatively accessible identification of valuable oak habitats across three scales: elements with high conservation value (Swedish: värdeelement), valuable core areas (Swedish: värdekärnor), and value areas at landscape scale (Swedish: värdetrakt). Cluster analyses based on four dispersal distances, 119, 200, 477 and 656 meters were conducted to locate valuable core areas. Moreover, a buffer analysis based on a two-kilometer dispersal distance, identified 20 value areas at landscape scale in Stockholm County. These 172 valuable core areas and 20 value areas were then ranked based on the mean scores of the oak trees. Spearman's correlation analysis was performed to examine whether there was a positive correlation between the size of the valuable core areas or value areas and biodiversity, with no positive correlation found. The findings of the study suggest that high nature values are not synonymous with large valuable core areas or value areas, and that small valuable core areas and value areas also can be of great importance.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-23567 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Pakka, Camilla |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0162 seconds