Dom senaste åren har ett ökat behov om att fokusera på social hållbarhet vuxit fram inom byggsektorn. Detta för att säkerställa att den bebygga miljön ser till människans olika behov. Nationellt sett är detta dels med anledning av att Sverige har ökat sin befolkning och diversitet av kulturer dom senaste åren. Denna befolkningsökning har dessutom skett under förhållanden av en svensk bostadsbrist kombinerat med en ökad urbanisering och förtätning inom städerna. Denna studie syftar till att bidra med ökad kunskap kring hur byggsektorns aktörer ser till slutanvändares sociala hållbarhetsbehov vid bostadsprojekt. Målet med examensarbetet är att studera (i) hur byggsektorns aktörer idag arbetar med social hållbarhet inom bostadsprojekt och (ii) hur sektorn i framtiden kan arbeta för att beakta slutanvändares sociala hållbarhetsbehov. Kopplat till (ii) innefattar litteraturstudien verktyg samt resurser som idag finns att tillgå och deras användning. För att uppnå studiens syfte och målsättning har en litteraturstudie samt en emperiinsamling genomförts. Empiriinsamlingen har utgjorts av tre olika intervjuade perspektivfaser. Första perspektivet bestod av en fokusgrupp med fyra yrkesverksamma arkitekter i Luleå. Det andra perspektivet utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma byggaktörer från Luleå inom byggprocessens olika faser samt en socialantropolog inom samhällsutveckling och arkitektur. Det tredje perspektivet utgjordes av en fokusgrupp med fem kommunrepresentanter från Luleå kommuns samhälls- och stadsplaneringsavdelningar samt tre representanter från Luleås näringsliv: en arkitekt, en projekteringsledare och en fastighetskonsult. Empiriinsamlingens samtliga intervjuperspektiv menade på att det idag saknades konkreta arbetsrutiner för den sociala hållbarheten. Flertalet intervjuade menade även på att det i dagens bostadsprojekt fokuseras på - av beställaren - utvalda sociala aspekter istället för att beakta ett helhetsperspektiv. Från perspektiv ett och tre framkom det även att sociala aspekter ofta bortprioriteras i bostadsprojekten. Någonting som även litteraturstudien visade på. Vid arbete med den sociala hållbarhetsdimensionen visade studien på att arbetet bör ses som en föränderlig process som utvecklas i takt med samhället. För bostadsprojekt kan detta tolkas som att arbetet inte är färdigt bara för att byggnaden med dess inbyggda sociala värden och förutsättningar står färdigbyggt. Det bör istället ses som ett kontinuerligt arbete som sträcker sig under hela byggnadens livslängd och bör vara flexibelt att anpassas efter samhällets stundande behov. Att beställare och/eller kommun ställer sociala upphandlingskrav framkom under studien som viktigt för att lyckas med ett framtida socialt hållbarhetsarbete i bostadsprojekt. En åsikt som samtliga intervjuade perspektivfaser var enade om. Slutsatsen kring detta är att om det finns krav på att social hållbarhet ska beaktas under ett projekt kommer detta naturligt att filtreras ner i samtliga byggaktörers arbetsrutiner. För formulering av dessa sociala upphandlingskrav ses det viktigt att ta hänsyn till platsens och dess nyttjandes specifika förutsättningar. Här är en kommuns socialnämnd lämpliga att involvera, som också enligt socialtjänstlagen (3 kap. 2§) ska bevaka sociala värden vid nybyggnation. Studien visade även på att det idag finns lämpliga verktyg att använda sig utav i sitt sociala hållbarhetsarbete, där Sweden Green Buildings verktygslåda Citylab ansågs mest pålitlig att säkerställa beaktandet av den sociala hållbarheten för slutanvändare i bostadsprojekt. Utöver Citylab nämns också social konsekvensanalys, även svenska samt internationella standarder att nyttja i sitt sociala hållbarhetsarbete. Avslutningsvis visade studien på att det kan vara av nytta att man som bostadsbyggare sätter sig in i, och även pratar mer, social- samt bostadspolitik. Det visar sig dessutom att det är viktigt med gränsöverskridande samverkan mellan aktörer för att utvecklas inom området och tillgodose social hållbarhet för ett projekts olika delar. Vidare saknas det idag en enad definition och hållbarhetsaspekter att beakta för den sociala hållbarhetsdimensionen inom bostadsprojekt. I rapporten presenteras från studien framkomna sociala aspekter att beakta vid bostadsprojekt som ett bidrag till en begreppsutveckling av social hållbarhet. / In recent years, an increased need to focus on social sustainability has emerged in the construction sector. Nationally, this is partly due to the fact that Sweden has increased its population and diversity of cultures in recent years. This population increase has also taken place under conditions of a Swedish housing shortage combined with increased urbanization and densification within the cities. The aim of this study is to increase the knowledge about the construction sectors social sustainability work. With respect to the end users of the building. Furthermore, the studies objective is to (i) clarify what today’s social sustainability work looks like for the building actors - in respect to the end users. Also (ii) how the construction sector can work in the future within the area. In order to achieve the purpose and objectives of the study, a literature study and an empire collection have been carried out. The collection of empirical data has consisted of three different interview phases. The first perspective consisted of a focus group with four architects in Luleå. The second perspective consisted of six semi-structured interviews with five construction actors from Luleå in the various phases of the construction process and a social anthropologist. The third perspective consisted partly of a focus group with five municipal representatives from Luleå municipality’s community and town planning departments, together with three construction actors: an architect, a project manager and a real estate consultant. The study shows that the construction sectors actors in Luleå lack work routines regarding social sustainability. It was also shown that in today’s housing project the focus is on selective social aspects instead of considering a holistic perspective. Also, the social aspects are often de-prioritized in housing projects. When working with the social sustainability dimension, the study showed that work should be seen as a changing process that develops in step with society. For housing projects, this can be interpreted as meaning that the work is not completed just because the building with its built-in social values and conditions is completed. It should instead be seen as a continuous work that extends throughout the life of the building and should be flexible to adapt to society’s urgent needs. For future social sustainability work, the study shows that the client and/or municipality should set social procurement requirements for the project. If there is a social requirement that must be taken into account during a project, this will naturally be filtered down in the work routines of all construction actors. For the formulation of these social procurement requirements, it is seen as important to take into account the specific conditions of the site and its use. Here, a municipality’s social committee is suitable to involve, which also according to the Social Services Act (Chapter 3, Section 2) must monitor social values in new construction. The study also takes into account suitable tools to use in future social sustainability work. Where Sweden Green Building’s toolbox Citylab was considered most reliable in ensuring the consideration of social sustainability. In addition to Citylab, social impact assessment (SIA) is also mentioned, as well as Swedish and international standards. Last, the study showed that it can be useful for the construction actors to familiarize themselves with social and housing policy.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-81009 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Lundmark Weinz, Carolina |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.117 seconds