There are today large amounts of contaminated sediments in the Baltic Sea. These contaminants are the result of many years industrial activity where the contaminants have not been taken care of and just released out in the water. When ports want to dredge in their fairways and harbor areas the contaminated sediments need to be considered since they are a environmental risk. The development in this area has been slow and new techniques have just recently made its way into dredging operations in the Baltic Sea region. As a result of this there are no clear methods for implementing new techniques today. This study aimed to bring light to which factors are important when it comes to which technique is used and what would make the users want to invest in new techniques. In order to find a method for how implementation of new techniques for dredging and management of contaminated sediments this study has looked into which factors are of most importance when choosing technique. It has also aimed to answer which stakeholders have the biggest influence in the choice.This work has been done as a part of the Baltic Sea region project SMOCS together with the company Ecoloop. The result is based on an interview study with 3 ports in Sweden, 3 Swedish contractors, 4 Swedish government authorities as well as the port of Gdynia and port of Kokkola.This study has shown that the most important factors when it comes to which technique is used are the economical and environmental aspects as well as the relation between the two. It seems as though a common goal has not been set when it comes to dredging and how we could treat contaminated sediments. Ports and contractors do not share a common goal with the government authorities. The key stakeholders in the dredging process are the port, the contractors, the government authorities as well as the consultants. However Swedish ports only perform larger dredging operations when there is a need for it. When implementing a new technique focus should therefore be put on the other stakeholders who come in contact with dredging operations more frequently. / Det finns idag stora mängder förorenade sediment i Östersjön. Dessa föroreningar är resultatet av flera års industriell verksamhet där föroreningarna inte tagits omhand utan släppts rätt ut i vattnet. Tekniken för att muddra upp och ta hand om dessa muddermassor har under de senaste decennierna inte utvecklats så mycket i Norden. Men utvecklingen har börjat komma igång och i andra delar av Europa och USA har några nya metoder för att hantera sediment börjat användas. Ett problem som vi står inför är dock hur vi ska implementera ny miljövänlig teknik för muddring och hantering Sverige och andra länder kring Östersjön. I detta arbete har problematiken kring implementering av ny teknik studerats genom en intervjustudie med hamnar, entreprenörer och myndigheter främst i Sverige men även några hamnar runt Östersjön. På hamnarna har miljöansvarig för hamnen intervjuats och de myndigheter och entreprenörer som varit med i studien är de som är kopplade till den pilotstudie som görs i Gävle hamn. Arbetet har utförts som en del i projektet SMOCS i samarbete med företaget Ecoloop.För att finna en metod för hur implementering av ny teknik för muddring och hantering av förorenade sediment i hamnområden kan gå till har denna studie undersökt vilka faktorer som är viktiga vid val av teknik, vilka aktörer som är delaktiga i beslutet samt hur detta kan göras för att främja en hållbar utveckling. I dagsläget verkar det inte finnas några klara implementeringsmetoder för ny teknik eftersom utvecklingen inom det här området inte varit så stor de senaste åren. Det är först nu som nya metoder att hantera och muddra förorenade massor kommit in på marknaden i Sverige och Norden.Studien har visat att faktorer som är viktiga vid val av teknik är framförallt ekonomi och miljöpåverkan. Även relationen mellan ekonomin och de miljömässiga fördelar tekniken erbjuder är viktiga att ta ställning till. De aktörer som är viktigast vid valet av teknik är hamnen, entreprenören, myndigheterna samt konsulterna. Däremot muddrar endast de flesta hamnarna i större omfattning när behovet uppstår och därför bör störst vikt läggas vid de övriga aktörerna. Förslag till hur ny teknik kan implementeras i framtiden, som diskuteras i studien, har som mål att öka aktörernas förståelse för olika intressen som finns hos olika aktörer samt att öka förståelsen för begreppet hållbar utveckling.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-93273 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Sigfridsson, Jenny |
| Publisher | KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds