Abdominal aortic aneurysms (AAA) occurs due to local enlargement of the abdominal aorta and affects about 1-2 % of the elderly Swedish population. At admission, AAA patients receive a Computed Tomography-Angiography (CT-A) scanning, and later they are followed-up by 2D ultrasound examinations. There is a need to know if an adequate geometry can be constructed from the baseline CT-A scan and follow-up 2D ultrasounds. To test our hypothesis only CT-A images have been used from six patients and hypothetical ultrasound cross-sections (HUCS) were extracted from the follow-up CT-A scans. The baseline AAA surface was expanded in a mechanical model by applying pressure inside of it until it reached the HUCS. The obtained morphed geometries were then compared with the CT-A-based geometries. The discrepancy between them were calculated by distance measurements. Also, the rupture risk indicators volumes and stresses were compared. Finally, a sensitivity analysis studied the effect of HUCS positioning on the volumes and stresses. The results show that an adequate geometry can be constructed by the investigated concept of morphing. The average distances between the morphed and CT-A-based geometries are 2-4 mm. The average volume difference for the six patients are between 3.8-16.2 %. The wall stress for the morphed and CT-A-based geometries are close only for the first follow-up. / Bukaortaaneurysm (AAA) uppstår på grund av lokal förstoring av bukaortan och drabbar 1-2 % av den äldre svenska befolkningen. Vid antagning får bukaortaaneurysm-patienterna en datortomografscanning (CT-A) och senare påföljs av 2D ultraljudsscanningar. Det finns ett behov att veta om en adekvat geometri kan konstrueras från datortomografiscanningen och 2D ultraljudsbilderna. För att testa vår hypotes har endast datortomografibilder från sex patienter använts med hypotetiska ultraljudstvärsnitt (HUCS) tagna från CT-A uppföljningarna. AAA-ytan vid baslinjen expanderades i en strukturmekanisk modell genom inre övertryck tills den nådde de hypotetiska ultraljudstvärsnitten. Därefter jämfördes de morfade geometrierna med de CT-A-baserade geometrierna. Geometriavvikelsen mellan de beräknades genom avståndsmätningar. Även, rupturriskindikatorerna volymer och spänningar jämfördes. Slutligen, genom en känslighetsanalys undersöktes effekten av positioneringen av hypotetiska ultraljudstvärsnitten på volymerna och spänningarna. Resultaten visar att en adekvat geometri kan konstrueras genom den undersökta koncepten av morfning. De genomsnittliga avstånden mellan de morfade och CT-A-baserade geometrierna är 2-4 mm. Genomsnittliga volymskillnaderna för de sex patienterna är mellan 3.8-16.2 %. Väggspänningarna för de morfade och CT-A-baserade geometrierna är nära enbart för den första uppföljningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-264765 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Rafi, Murtaza |
| Publisher | KTH, Hållfasthetslära (Inst.) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-SCI-GRU ; 2019:380 |
Page generated in 0.0068 seconds