Elproduktion är en viktig del i dagens samhälle och hur man producerar elen har blivit en viktig fråga som diskuteras flitigt i Sverige och i omvärlden. I Sverige har elanvändningen och elproduktionen varit i närmaste oförändrad sedan 90-talet. Elanvändningen i Sverige är ca 140 TWh per år och drygt 40 % av detta produceras av kärnkraften. Detta medför att kärnkraften är en viktig del av den Svenska elproduktionen. Kärnkrafts-bolagen som äger kärnkraftverken i Sverige letar alltid efter sätt för att förbättra säkerheten på sina anläggningar samt att genomföra verkningsgradsförbättringar som minskar bränsleanvändningen. Det här arbetet inriktar sig på att öka produktionsförmågan genom att genomföra en verkningsgradsförbättring. Rapporten använder sig av en kvantitativmetod och behandlar vilka förutsättningar samt lösningar det finns till att sänka kylvattentemperaturen vid kärnkraftsanläggningen i Forsmark. Arbetet begränsar sig till att endast ge en överblick för vilka lösningar som finns. Ingen av lösningarna undersökas på djupet med undantag på mammutpumpar. Forsmark kärnkraftsanläggning består utav tre stycken reaktorer och använder tillsammans ca 145 m3/s kylvatten för att kyla ner ångan i turbinkondensatorerna. Att sänka temperaturen på kylvattnet med en grad innebär en verkningsgradsförbättring på 0,444 % vilket är utrett i rapporten. En sådan förbättring innebär att Forsmarks reaktor 3 ökar sin nettoeffekt med 5,25 MW. Att sänka kylvattentemperaturen kan göras på många sätt och i denna rapport ansågs det vara relevant att undersöka lösningar som lyfter upp bottenvatten eller blandar om vattnet ifrån olika nivåer i havet. De lösningarna som undersöktes var mammutpumpar, luftridå en vägg längst ytan, utgrävning av kylvattenkanal, förlängning av existerande kanal, djupvattenintag och strömbildare på botten. Den lösning som ansågs vara den mest attraktiva lösningen var luftridå och det var på grund utav att dess fördelar var många och dess nackdelar inte var alltför stora. De slutsatser som görs i denna rapport kan användas i andra reaktorer runtom i världen som har liknande förutsättningar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-23904 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Hallkvist, Jonas |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Energisystem |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds