Denna pro gradu-avhandling är en jämförande översättningsanalys där det undersöks substantiven och läsbarheten i bergspredikan i tre svenska bibelöversättningar: 1917 års kyrkobibel (Ö1917), Bibeln 2000 (B2000) och Svenska Folkbibeln (SFB). Huvudsyftet är att forska i på vilket sätt och i hur stor utsträckning substantiven skiljer sig från varandra i översättningarna samt vilka likheter och olikheter som finns i betydelsen av de undersökta substantiven. Det sekundära syftet är att ta reda på vad materialet berättar om läsbarheten i översättningarna. I undersökningen används det både kvalitativa och kvantitativa metoder. Kartläggandet av substantiven i översättningarna och jämförandet av deras antal utförs kvantitativt med hjälp av Svenska Akademiens ordlista (2015). Jämförandet av substantivens betydelser utförs kvalitativt med hjälp av Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (2015) (SOSA). Granskandet av läsbarheten i översättningarna utförs kvantitativt genom att använda en LIX-räknare som finns på nätet och som ger värden för fyra läsbarhetsmätare: läsbarhetsindex, type/token ratio, ordvariationsindex och ordvariationsratio. Undersökningen visar att de undersökta översättningarna inte avviker mycket från varandra med avseende på läsbarheten fastän läsbarhetsgraden varierar beroende på den använda mätaren eftersom de använda mätarna ger olika uppfattningar om hur svårlästa översättningarna är. Beroende på mätaren varierar läsbarhetsgraden från ganska lättläst till ganska svårläst. I antalen speciella och gemensamma substantiv i översättningarna finns det tydliga skillnader. SFB visar sig vara den minst egenartade översättningen med avseende på substantiven, för 91,5 % av dess substantiv är gemensamma med någondera översättningen eller båda översättningarna. De motsvarande procenttalen är 84,9 % i B2000 och 77,7 % i Ö1917. Angående de undersökta substantiven är betydelseskillnaderna subtila enligt definitionerna i SOSA. Även om betydelsernas omfattning visar sig variera hårfint visar sig de undersökta substantiven oftast ha samma grundbetydelse. Det finns två riktningar beträffande ersättandet av substantiven i B2000 och SFB. Den ena riktningen är att B2000 och SFB innehåller modernare, vanligare eller talspråkligare substantiv än Ö1917. Denna riktning är synlig särskilt i B2000. Den andra riktningen är att något substantiv är utelämnat i de nyare översättningarna på grund av en olik formulering än vad som har använts i Ö1917. Undersökningsresultaten kan generaliseras endast i begränsad omfattning eftersom den undersökta texthelheten, bergspredikan, är ett kort textavsnitt av Bibeln. Om man vill undvika kritik mot de matematiska läsbarhetsformlerna kan man genomföra ett slags läsförståelseprov där informanterna kan berätta om sina uppfattningar om texternas läsbarhet. Undersökningen av substantivens betydelser kan utvidgas att beröra hur konkreta eller abstrakta de undersökta substantiven upplevs vara av nativa svenskspråkiga informanter. Frågan om huruvida det finns skillnader i substantivens betydelser samt översättningarnas omfattning och nivåer mellan den originella grekiska texten och de svenska översättningarna är obeaktad i denna avhandling. / Tämä pro gradu -tutkielma on vertaileva käännösanalyysi, jossa tutkitaan vuorisaarnan substantiiveja ja luettavuutta (läsbarhet) kolmessa ruotsinkielisessä raamatunkäännöksessä: 1917 års kyrkobibel (Ö1917), Bibeln 2000 (B2000) och Svenska Folkbibeln (SFB). Tutkielman päätarkoitus on tutkia, millä tavoin ja kuinka laajasti käännösten substantiivit eroavat toisistaan sekä mitä yhtäläisyyksiä ja eroja substantiivien merkityksillä on. Tutkielman toissijainen tarkoitus on selvittää, mitä materiaali kertoo käännösten luettavuudesta. Tutkimuksessa käytetään sekä laadullisia että määrällisiä tutkimusmenetelmiä. Substantiivien kartoittaminen ja niiden määrien vertailu toteutetaan määrällisenä tutkimuksena Svenska Akademien julkaiseman ruotsin kielen sanalistan (Svenska Akademiens ordlista) (2015) avulla. Substantiivien merkitysten vertailu toteutetaan laadullisena tutkimuksena Svenska Akademien julkaiseman ruotsi–ruotsi-sanakirjan (Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien, SOSA) (2015) avulla. Luettavuuden tutkiminen toteutetaan määrällisenä tutkimuksena, jossa käytetään internetistä löytyvää luettavuuslaskijaa (LIX-räknare) joka antaa tutkittavalle tekstille luettavuusarvon neljän luettavuusmittarin (läsbarhetsmätare) suhteen: läsbarhetsindex, type/token ratio, ordvariationsindex ja ordvariationsratio. Tutkielma osoittaa, että tutkitut käännökset eivät juuri eroa toisistaan luettavuudeltaan vaikka luettavuusaste (läsbarhetsgrad) vaihtelee käytetystä mittarista riippuen mittarien antaessa erilaiset näkemykset käännösten luettavuudesta. Käännösten luettavuusaste vaihtelee mittarista riippuen melko helppolukuisesta melko vaikealukuiseen. Käännösten erityisten ja yhteisten substantiivien määrissä on selviä eroja. SFB on vähiten omaperäinen käännös substantiivien suhteen, sillä 91,5 % sen substantiiveista on yhteisiä joko jommankumman käännöksen tai molempien käännösten kanssa. Vastaavat prosenttiluvut ovat 84,9 % B2000:ssa ja 77,7 % Ö1917:ssa. SOSA:n pohjalta toteutettu analyysi osoittaa, että tutkittujen substantiivien merkityserot ovat hienovaraisia. Vaikka merkitysten laajuus vaihtelee hienoisesti, on tutkituilla substantiiveilla useimmiten sama perusmerkitys. Substantiivien korvaamisessa B2000:ssa ja SFB:ssa vallitsee kaksi suuntausta. Toinen suuntaus on, että B2000 ja SFB sisältävät uudenaikaisempia, tavanomaisempia tai puhekielisempiä substantiiveja kuin Ö1917. Tämä suuntaus näkyy erityisesti B2000:ssa. Toinen suuntaus on, että substantiivi on jätetty kokonaan pois uudemmissa käännöksissä, koska niissä on käytetty sanamuotoa joka poikkeaa Ö1917:ssa käytetystä. Tutkimustulokset voi yleistää vain rajatuissa määrin, sillä tutkittu tekstikokonaisuus on vain lyhyt tekstikatkelma Raamatussa. Matemaattisten luettavuuslaskukaavojen saaman kritiikin välttämiseksi on mahdollista toteuttaa luetunymmärtämiskoe, jossa informantit voivat kertoa näkemyksensä käännösten luettavuudesta. Substantiivien merkitysten tutkimusta voi laajentaa koskemaan sitä, kuinka abstrakteina tai konkreettisina syntyperäiset ruotsinkieliset informantit kokevat ne. Tässä tutkimuksessa ei tarkastella mahdollisia eroja vuorisaarnan kreikankielisen alkuperäistekstin ja ruotsinkielisten käännösten välillä, mikä on myös yksi mahdollinen jatkotutkimusaihe.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:oulo.fi/oai:oulu.fi:nbnfioulu-201606092484 |
| Date | 27 June 2016 |
| Creators | Tuovinen, J. (Juho) |
| Publisher | University of Oulu |
| Source Sets | University of Oulu |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Finnish |
| Type | info:eu-repo/semantics/masterThesis, info:eu-repo/semantics/publishedVersion |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, © Juho Tuovinen, 2016 |
Page generated in 0.0019 seconds