Return to search

Melodiernas språk:undersökning av språkförhållanden och budskap i finsk-, svensk-, norsk- och danskspråkig populärmusik åren 2012–2016

Denna pro gradu-avhandling behandlar finsk-, svensk-, norsk- och danskspråkig populärmusik åren 2012–2016. Materialet av undersökningen är samlat från Finlands, Sveriges, Norges och Danmarks topplistor sammanställda av den internationella webbplatsen Top40-Charts.com. Listorna är sammanställningar av låtarnas spelningar och laddningar samt spellistor av radiokanaler. Uppdaterade listor publiceras på webbplatsen varje vecka. Huvudområdena av undersökningen är grad av inhemskt ursprung, språkförhållanden och ämnen i sångtexter av musik konsumerad i objektländerna. Materialet, dvs. listan över de enstaka musikstyckena är sammanställt genom att bläddra igenom varje lands topp-20-listor per vecka på de fem undersökningsåren. Från listorna har det samplats alla låtar av inhemska, dvs. nordiska artister, inspelade både på ländernas egna och främmande språk (i praktiken på engelska). På samma gång har det antecknats andel inhemsk och utländsk musik på topp-20 i varje objektland. De inhemska låtarna har särskilts enligt språk och antal egenspråkig musik har räknats för varje land. Sångtexterna av de egenspråkiga låtarna har genomläst och deras ämnen definierats på en lista. Källan till sångtexterna är webbplatsen Musixmatch.com. Avhandlingen består av en teori- och analysdel. I teoridelen fördjupar man sig i populärmusik som begrepp samt dess historia såväl allmänt som ur Nordens synvinkel. Särskilt sätter man sig in i populärmusikens sångtexter. I analysdelen öppnas materialet och introduceras låtar kategoriserade i ämnen. Med varje ämne ges ett utdrag ur en exempellåt. Avhandlingen innefattar också en del som sätter sig in i 2010-talets populärmusikaliska fenomen. Det mest särpräglade fenomenet är tv-programmet Så mycket bättre och hitlåtar som det har medfört. Varje objektland har sin nationella version av programmet. Ett annat format som producerar populärmusik är uttagningstävlingar för Eurovision Song Contest, varav mest produktiv är den svenska Melodifestivalen. Härtill har det stigit låtar från olika talangtävlingar på listorna, liksom The Voice, X Factor och Idols. Det kommer fram i undersökningen att i genomsnitt 36 % av musik konsumerad i objektländerna är inhemskt. Av objektländerna konsumeras det mest både inhemsk och egenspråkig musik i Finland. Andel av finländska artister av all hitmusik konsumerad i Finland är 44 %. Av detta är andel av finskspråkiga låtar 94 %. Andel av egenspråkiga låtar i inhemsk produktion i alla länderna är 62 %. Ämnena i sångtexter är indelade i 20 grupper. Det vanligaste ämnet är mänskliga relationer. Av detta ämnesområde är låtar gällande kärlek de populäraste. Ett undantag är Norge där det vanligaste ämnet i materialet är alkoholbruk. Avhandlingen erbjuder ny kunskap åt aktörer som intresserar sig för konsumtion av populärmusik, sångtexter och nordiska språk. Forskningsresultat kan vara till nytta för t.ex. lingvister samt musikskapare och -forskare. / Tämä pro gradu -tutkielma käsittelee suomen-, ruotsin-, norjan- ja tanskankielistä populäärimusiikkia vuosilta 2012–2016. Tutkimuksen aineisto on kerätty kansainvälisen Top40-Charts.com-sivuston koostamilta Suomen, Ruotsin, Norjan ja Tanskan hittilistoilta. Listat ovat koosteita kappaleiden kuuntelukerroista tai latauksista eri musiikkipalveluissa sekä radiokanavien soittolistoista. Päivitetyt listat julkaistaan sivustolla viikoittain. Tutkimuksen pääalueet ovat kohdemaissa kulutetun musiikin kotimaisuusaste, kielisuhteet ja sanoitusten aiheet. Aineisto eli luettelo yksittäisistä musiikkikappaleista on koottu selaamalla läpi kunkin maan viikoittaiset top-20-listat viiden tutkimusvuoden ajalta. Listoilta on poimittu erilliseen luetteloon kaikki kotimaisten eli pohjoismaalaisten artistien kappaleet, sekä maiden omilla että vierailla kielillä (käytännössä englanniksi) levytetyt. Samalla on merkitty muistiin kotimaisen ja ulkomaisen musiikin osuus kunkin kohdemaan top-20:ssä viikoittain. Kotimaiset kappaleet on eritelty kielen mukaan ja laskettu omakielisen musiikin määrä kussakin maassa. Omakielisten kappaleiden sanoitukset on luettu läpi ja määritelty luetteloon niiden aiheet. Sanoitusten lähteenä on Musixmatch.com-sivusto. Tutkielma koostuu teoria- ja analyysiosasta. Teoriaosassa syvennytään populäärimusiikkiin käsitteenä sekä sen historiaan niin yleisesti kuin Pohjoismaidenkin näkökulmasta. Erityisesti perehdytään populäärimusiikin sanoituksiin. Analyysiosassa avataan aineistoa ja esitellään kappaleita aiheittain luokiteltuna. Kunkin aiheen kohdalla annetaan ote esimerkkikappaleesta. Tutkielmaan sisältyy myös 2010-luvun populäärimusiikillisiin ilmiöihin perehtyvä osio. Omaleimaisin näistä ilmiöistä on televisio-ohjelma Vain elämää ja sen tuottamat hittikappaleet. Kullakin kohdemaalla on ohjelmasta kansalliset versionsa. Toinen populäärimusiikkia tuottava formaatti on Eurovision laulukilpailun kansalliset karsinnat, joista tuottavin on Ruotsin Melodifestivalen. Lisäksi listoille on noussut kappaleita eri kykykilpailuista, kuten The Voice, X Factor ja Idols. Tutkimuksesta käy ilmi, että keskimäärin 36 % kohdemaissa kulutetusta musiikista on kotimaista. Kohdemaista eniten sekä kotimaista että omakielistä musiikkia kulutetaan Suomessa. Suomalaisten artistien osuus kaikesta Suomessa kulutetusta hittimusiikista on 44 %. Tästä suomenkielisten kappaleiden osuus on 94 %. Kaikkien maiden omakielisten kappaleiden osuus kotimaisesta tuotannosta on 62 %. Sanoitusten aiheet on jaoteltu 20 ryhmään. Yleisin aihe on ihmissuhteet. Tästä aihepiiristä suosituimpia ovat rakkautta käsittelevät kappaleet. Poikkeuksena on Norja, jonka yleisin aihe aineistossa on alkoholinkäyttö. Tutkielma tarjoaa uutta tietoa tahoille, jotka ovat kiinnostuneet populäärimusiikin kulutuksesta, laulujen sanoituksista ja pohjoismaisista kielistä. Tutkimustuloksista voivat hyötyä esim. kielitieteilijät sekä musiikin tekijät ja tutkijat.

Identiferoai:union.ndltd.org:oulo.fi/oai:oulu.fi:nbnfioulu-201711233151
Date23 November 2017
CreatorsAlavahtola, A. (Ari)
PublisherUniversity of Oulu
Source SetsUniversity of Oulu
LanguageSwedish
Detected LanguageFinnish
Typeinfo:eu-repo/semantics/masterThesis, info:eu-repo/semantics/publishedVersion
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess, © Ari Alavahtola, 2017

Page generated in 0.002 seconds