Bakgrund: Fysisk vårdmiljö på psykiatriska slutenvårdsavdelningar erfars positivt och negativt. Dock undersöks sällan huruvida miljön erfars främja eller hämma återhämtning. Syfte: Beskriva hur personer som vårdas inom psykiatrisk slutenvård erfar den fysiska vårdmiljöns betydelse för återhämtning. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio deltagare som nyligen varit inlagda på psykiatrisk slutenvårdsvårdsavdelning. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultat: Det erfars främjande för återhämtningen att få uppleva ljus när det känns mörkt, att uppleva avdelningens miljö inbjudande, att få hjälp att komma till ro samt att få känna liv med hjälp av växter i den fysiska vårdmiljön. Det erfars hämmande för återhämtningen att känna sig begränsad av att dela rum med andra, att inte få möjlighet till en god sömn, att känna frustration när inget stimulerar samt att uppleva miljön som fängelselik. Slutsatser: Det är inte stora renoveringar eller interiör som är centralt i resultatet. Snarare handlar det om tanke bakom utformningen, som kan främja gemenskap, social interaktion och valmöjligheter. Utformningen kan skapa trygghet och underlätta återhämtningsprocessen. Sjuksköterskan behöver tänka steget längre och väga in den fysiska vårdmiljön som betydelsefull för återhämtningen och med de medel som finns skapa en återhämtningsfrämjande miljö för varje enskild person. / Background: Physical care environment in psychiaric wards experienced positively and negatively. However, it is rarely investigated whether the environment is experienced to promote or inhibit recovery. Purpose: Describe how people who are cared for in psychiatric inpatient care experience the importance of the physical care environment for recovery. Method: Semi-structured interviews with ten participants who have recently been admitted to a psychiatric inpatient ward. Qualitative content analysis with an inductive approach was used. Results: It is experienced to promote recovery to experience light when it feels dark, to experience the ward's environment inviting, to get help to calm down and to feel life with the help of plants in the physical care environment. It is experienced as inhibiting the recovery to feel limited by sharing a room with others, not to have the opportunity for a good sleep, to feel frustration when nothing stimulates and to experience the environment as prison-like. Conclusion: It is not major renovations or interiors that are central to the result. Rather, it is about thought behind the design, which can promote community, social interaction and choices. The design can create security and facilitate the recovery process. The nurse needs to think one step further and consider the physical care environment as important for recovery and with the means available to create a recovery-promoting environment for each individual person.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-54103 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Davidsson, Karin, Nygren, Susanne |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds