Polismyndighetens uppdrag är att bedriva en enhetlig, målinriktad och effektiv internationell verksamhet som bidrar till att öka tryggheten och minska brottsligheten, vilket regleras i polislagen och tillhörande förordningar. Enligt grundlagen ska Polismyndigheten klara sitt uppdrag ensamt som huvudregel men möjlighet föreligger till internationellt polisiärt samarbete och därmed får Polismyndigheten ingå överenskommelser om samarbete med utländska brottsbekämpande myndigheter. En viktig del i det polisiära samarbetet är underrättelser och informationsutbyte i det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet. Med anledning av att en gemensam polisstation kommer att byggas på gränsen mellan Sverige och Norge utökas möjligheterna till att underlätta det internationella samarbetet, särskilt eftersom mycket brottslig verksamhet förekommer över landsgränserna. I uppsatsen behandlas därför de regelverk som ligger till grund för det internationella polisiära samarbetet, i syfte att kartlägga och utreda vilka rättsliga förutsättningar som möjliggör informationsutbyte av personuppgifter mellan polismyndigheterna. En viktig aspekt vad gäller informationsutbyte är att beakta de mänskliga fri- och rättigheterna, dataskydd och sekretess samt specifikt rätten till privatliv för att skydda den enskildes personliga integritet. I uppsatsen har det uppmärksammats att det finns en viss oklarhet gällande i vilka situationer information och personuppgifter ska eller får delas. Det föreskrivs inte en direkt uppgiftsskyldighet i svensk lag eller förordning att uppgifter ska delas till en utländsk myndighet, vilket däremot framgår av de avtal som ligger till grund för det nordiska polissamarbetet. Det kan även konstateras att informationsutbytet i dagsläget kan vara omständigt för att upprätthålla kraven på rättssäkerhet, enskildas rätt till integritet och samtidigt vara effektivt. Polismyndigheten har för avsikt att utveckla underrättelsesamarbetet med Norge för att förstärka båda ländernas förmåga att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. Därmed finns det skäl att utreda på vilket sätt informationsutbyte kan ske utifrån det rättsliga stöd som föreligger och vilka eventuella hinder som behöver övervinnas. Mot bakgrund av att det är den gällande rätten som utreds tillämpas den rättsdogmatiska metoden, för att identifiera, beskriva, analysera den rättsliga regleringen som finns på området för att kartlägga gällande rätt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-88270 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Frykenberger, Johanna |
| Publisher | Karlstads universitet, Avdelningen för juridik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds