Härjeåns Energi AB är ett företag beläget i Sveg, som består av ett helt nytt kraftvärmeverk samt en biobränslefabrik där företaget producerar bland annat pellets av träspån. Innan pelletering lagras spånet i en stor stack. Företaget hade dock noterat att mängden inlevererat spån till spånstacken minus spånet som tas från stacken till pelleteringen inte stämde överens med hur mycket spån som fanns kvar i stacken. Någon gång under lagringen och hanteringen av spånet har stora mängder spån försvunnit. Syftet med detta arbete är att undersöka hur och när torrsubstansförlusterna uppstår samt storleksordningen på dessa förluster, i två olika avseenden: torrsubstansförlusten kopplade till lagringen samt hanteringen av träspånet. Det för företaget viktigaste målet var att skapa en ekvation som beskriver hur mycket torrsubstans som rimligtvis borde försvinna från stacken beroende på hur länge spånet lagrats. Syftet och målen besvarades genom att utföra en litteraturstudie över ämnet, studera företagets spånbokföring och deras sätt att hantera spånet samt bygga två simuleringsmodeller över torrsubstansförlusterna i företagets spånstack. Torrsubstansförluster vid lagring uppstår till följd av nedbrytningsmekanismerna; cellandning, biologisk nedbrytning samt termisk och kemisk nedbrytning. Det kan även uppstå via hantering av materialet. Men lagringens effekt på bränslekvaliteten är komplex. Lagringstid, klimatförhållanden, artssammansättning och biomassans form, allt från stockar till spån, samt lagringshögens geometri och struktur är några faktorer som påverkar förändringen hos biomassans egenskaper. Denna nedbrytning bidrar, tillsammans med hur företaget hanterar spånet, till torrsubstansförluster. Den största faktorn bidrar dock lagringen med. Några orsaker till torrsubstansförlusterna är stackens storlek, att den blivit kompakterad samt att spånet lagras helt utan täckning. När modelleringen gjordes över dessa torrsubstansförluster visade det sig att resultatet stämde väl överens med det som faktiskt försvunnit enligt spånbokföringen, under de undersökta åren 2013–2017. Att i framtiden till exempel minska maximala höjden på spånstacken till max 5–7 meter samt använda sig av sist-in-först-ut-metoden gällande granspånet, medan furuspånet kan lagras längre, skulle det garanterat bidra till minskade torrsubstansförluster och därmed även minskade ekonomiska förluster. I framtiden bör det satsas på forskning inom lagring av trä i fraktionsstorleken spån, samt lagring av trä i stackar som är större än att de har en maxhöjd på 5–7 meter. Idag finns ingen forskning alls inom dessa två kategorier, men om det fanns skulle det kunna underlätta för många energiproducerande företag. / Härjeåns Energi AB in Sveg is a company consisting a brand-new cogeneration plant and a biofuel plant where the company produces pellets out of wooden sawdust. Before pelleting, the sawdust is stored in a large stack. However, the company had noted that the amount of sawdust delivered to the stack minus the sawdust taken from the stack for pelleting did not add up to the sawdust left in the stack. At some point during storage and handling of the sawdust large quantities has disappeared. The purpose of this study was to investigate how and when the dry matter losses occur and the magnitude of the losses regarding two things: the dry matter losses associated with storing of the sawdust and the dry matter losses related to the handling of the sawdust. The most important goal of this study, for the company, was to create an equation that describes the amount of dry matter losses that reasonably should have disappeared from the stack depending on for how long the sawdust has been stored. Simply to be able to make a write-off of the sawdust inventory balances on a regular basis. The purpose and goals were answered by conducting a literature study on the subject, studying the company’s sawdust accounts and their way of handling the sawdust, and also by constructing two simulation models of the dry matter losses in the stack of sawdust. Dry matter losses resulting from the storage of biomass may occur through the decomposition mechanisms; respiration, biodegradation and thermal and chemical degradation. But the storage effect on fuel quality is complex. Time of storage, climatic conditions and the geometry and structure of the stacks are some factors that affect the change in biomass properties. This degradation, along with how the company manages the sawdust, contributes to dry matter losses. However, the largest contributing factor to the dry matter losses is the storage part. Some contributing factors are the size of the stack, if it’s been compacted and if the sawdust is stored open without coverage. When the models were built it turned out that the result was well in line with what actually had disappeared in the stack, according to the sawdust inventory, during the investigated years 2013-2017. For example, by reducing the maximum height of the stack to a maximum of 5-7 meters and apply the last-in-first-out-method on the spruce, while the pine can be stored for a longer time, would certainly contribute to reduced dry matter losses and, consequently, economic losses. In the future, however, more resources should be invested in research about storing the fraction of sawdust, as well as storing wood in stacks larger than a maximum height of 5-7 meters. Today there are no research at all within these two categories, but if there were, it could facilitate many energy-producing companies.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-68326 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Arnberg, Johanna |
| Publisher | Karlstads universitet, Science, Mathematics and Engineering Education Research (SMEER) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds