<p>Introduction: This study aimed to investigate the validity and reliability of the 20m multistage shuttle run test (MST) for elite ice hockey players as a predictor of the maximal aerobic capacity and the how the result is affected by the players age, aerobic and anaerobic capacity, body composition and test surface. The purpose of this was to find out the potential of the 20-m shuttle run test as a measuringtool for the maximal aerobic capacity in frequent testing periods during the season. It is very interesting to be able to administer this easily because the competative phase of the season is very long compared to the pre-seasonal phase and earlier studies have shown that the aerobic capacity is being lowered during this competative phase of the season for elite icehockey players.</p><p>Methods: 34 elite ice hockey players participated in this study (20.0±3.6 yrs, BMI 24.2±1.6 and VO2-max 58.0±4.8 ml O2•kg-1•min-1). During 3-5 days they underwent 2 MST tests (wood and rubber surface), treadmill running with VO2-max assessed with open-circuit technique, Wingate10% and FFM-assessment with underwater-technique. Blood-lactate was sampled and analyzed with YSI-technique during all tests except the Shuttle-run-test on wood surface.</p><p>Results: predicted aerobic capacity on the MST was (n=34) 57.6±2.7 ml O2•kg-1•min-1 with a correlation R=0.52 vs. treadmill. The aerobic capacity vs. missprediction was as strong as R=-0.83. The results showed that 13 of 15 subjects with an aerobic capacity lower than 58 ml O2•kg-1•min-1 were overpredicted on the shuttle-run test and 17 of 19 subjects over 58 ml O2•kg-1•min-1 were underpredicted. The correlation between age and missprediction was R=0.62. This can partly be related to other physiological factors such as, for example, peak-power (W) vs. missprediction was R=0.62 and BMI vs. missprediction was R=0.49. Significant differences (p<0.05) between the overestimated and underestimated group were found in: age, length, weight, BMI, FFM, aerobic capacity, concentration of lactate in all tests, peak-power (W) and RPE (Ratio of Perceived Exertion) in lower body extremities in the MST on rubber floor. Test-retest (n=5) for the MST showed the error of method to be 2.05%.</p><p>Discussion: The MST has high reliability, but our conclusion is that the test can not be used for individual training guidance under any phase of the season due to its low correlation for the aerobic capacity. The study shows that the missprediction depends on so many variables that it is impossible to recalculate the MST formula on a general basis for elite ice hockey players. If one wants this, it must be done for every unique group or team due to its specific characteristics.</p> / <p>Inledning: Inom ishockeyverksamhet används Beeptestet för beräkning av spelares maximala aeroba kapacitet vilken är en fysisk delkapacitet av stor betydelse för utövande av träning och tävling på elitnivå. Då Beeptestet används på både senior- och juniorelitnivå där inte mätningar av maximal syreupptagning görs så krävs det att testet äger både hög validitet och reliabilitet för att kunna användas i den dagliga verksamheten. Författarna har i sin tränarverksamhet vid genomförande av Beeptest upplevt att spelare i framför allt de yngre junioråldrarna som genomgått den huvudsakliga pubertala längdtillväxten men ej besitter så mycket muskelmassa i jämförelse med seniorelitspelare har fått låga testvärden [ml O2•kg-1•min-1] i förhållande vad de upplevs ha för arbetskapacitet och återhämtningsförmåga vid träning och match. Mot bakgrund av ovanstående har författarna studerat Beeptestets validitet på individnivå avseende maximal aerob kapacitet samt testets reliabilitet. Författarna har också undersökt om trä- eller gummigolvsunderlag har betydelse för prestationen vid genomförandet av ett Beeptest.</p><p>Metod: I studien deltog 34 elitishockeyspelare i ålder 20.0±3.6år, med BMI 24.2±1.6 kg•m-2 och en uppmätt maximal aerob kapacitet på 58.0±4.8 ml O2•kg-1•min-1. Dessa genomförde ett Beeptest på trä- respektive gummigolv, ett maximalt syreupptagningstest vid löpning på löpband, ett Wingate-test samt en undervattensvägning för mätning av kroppsammansättning. Laktatprover togs 1 och 3 minuter efter samtliga prestationstester.</p><p>Resultat: Sambandet mellan maximal aerob kapacitet beräknad på Beeptest och uppmätt vid löpning på löpband, uttryckt i ml O2•kg-1•min-1, blev så låg som R=0.52. Sambandet mellan ålder och felskattning var R=0.62. Grupp av spelare i ålder 16-17år underskattades på Beeptestet med i medeltal -7.8%, grupp av spelare i ålder 18-19år underskattades med -1.1% samtidigt som seniorer i ålder 20 år och äldre överskattades med i medeltal +5.7%. Felskattningen på Beeptestet kunde relateras till fysiologiska faktorer såsom individernas massa (R=0.70) och anaeroba kapacitet uttryckt som effektutveckling i watt (Peak Power, 0-5sek) vid ett Wingate-test (R=0.62). Signifikanta skillnader (p<0.05) mellan grupp av överskattade respektive underskattade individer sågs avseende ålder, längd, vikt, BMI, fettfri-massa, aerob kapacitet, blodlaktatkoncentration, effektutveckling på Wingate-test och RPE-skattning (ben) vid Beeptest på gummigolv. Beeptestets mätmetodfel blev via test-restet på gummigolv 2.05% och ingen signifikant skillnad förelåg i prestation testerna på de olika underlagen.</p><p>Diskussion: Beeptestet äger väldigt låg validitet avseende beräkning av enskilda spelares maximala aeroba kapacitet. Testet besitter dock en hög reliabilitet och kan därför användas för att studera förändringar över tid av en prestation beroende av flera olika prestationsfaktorer.</p>
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:gih-256 |
Date | January 2000 |
Creators | Fredriksson, Mårten, Ahlström, Fredrik |
Publisher | Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | English |
Type | Student thesis, text |
Relation | C-uppsats Tränarprogrammet, ; 71:2000 |
Page generated in 0.0028 seconds