Bakgrund: I dag överlever fler sin cancerdiagnos till följd av förbättrad biomedicinsk teknik. År 2018 rapporterade socialstyrelsen att 63 000 individer drabbats av malign cancer. Detta är ett stort nationellt hälsoproblem och ställer höga krav på hälso- och sjukvården. Cancer innebär fysiskt och psykiskt lidande för patienten och är grund till tröstande omvårdnad. Tröst har ifrågasatts som en omvårdnadsåtgärd samt om det är en uppgift som sjuksköterskan skall utföra. Syfte: Var att belysa vad patienten upplevde som tröstande vid livshotande cancersjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med 10 vetenskapliga resultatartiklar varav nio med kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats som har granskats, bearbetats och analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell (Friberg, 2017). Artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall. Resultat: Tröst är mångdimensionellt och subjektivt. Kommunikation, utbildning och personcentrerad vård var viktiga för att patienten skall kunna erhålla tröst. Andra faktorer som gav patienten tröst var interaktion med sjuksköterskan, spirituell närvaro och hopp. Konklusion:Viktiga relationer gav patienten tröst och hopp. Relationen mellan spirituell närvaro och viktiga relationer stärkte varandra. Kommunikation och interaktion med sjuksköterska och annan hälso- och sjukvårdspersonal var betydelsefull för att erhålla en bättre livskvalitet samt finna en väg till tröst. När patienten upplevde sig komfortabel och ren i sin kropp kunde patienten uppleva sig stark och därigenom få framtidshopp samt behållen värdighet. / Background: Today, more people survive their cancer diagnosis as a result of improved biomedical technology. In 2018, the National Board of Health reported that 63,000 individuals were affected by malignant cancer. This is a major national health problem and places high demands on health care and hospitals. Cancer means physical and mental distress for the patient and is the basis for comforting nursing. However, comfort has been questioned as a nursing measure and whether it is a task that the nurse should perform. Aim: The aim was to enlighten what patients experience as comforting in a life-threatening cancer decease. Method: A general literature study with10 scientific articles, nine with qualitative approach and one with quantitative approach. Reviewed and analyzed by using Fribergs five step model (Friberg, 2017). The articles have been reviewed in accordance with Carlsson och Eimans (2003) schedule for review. Result: Consolation is multi-dimensional and subjective. Communication, education and person-centered care were important for the patient to receive comfort. Other factors that allowed the patient comfort was interaction with the nurse, spiritual presence and hope. Conclusion: Important relationships gave the patient consolation and hope. The relationship between spiritual precence and other close relations fortified eachother. Communication and interaction with the nurse and other health care professionals was important in obtaining a better quality of life and finding a way to consolation. When the patient felt comfortable and clean in his or her body, the patient could feel strong and thereby gain future hope and maintained dignity.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-42029 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Nyhlen, Ulrika, Envall, Ann-Mari |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Hälsa och omvårdnad, Högskolan i Halmstad, Hälsa och omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds