Latent tuberculosis infection (LTBI) is a global health issue that affects approximately one quarter of the world’s population. It refers to a state of persistent immune response to Mycobacterium tuberculosis without clinical evidence of active tuberculosis (TB). Latent tuberculosis infected individuals are asymptomatic and not contagious to others, however 5-15% of all infected individuals are at risk of developing active tuberculosis and become contagious, severely ill, or worse, die from active TB. There are identified risk groups that are targeted for identification, diagnosis and treatment of latent tuberculosis infection. These are human immunodeficiency virus (HIV) patients, children and adolescents, household or close contacts of active TB cases, migrants, refugees, prisoners and health care workers. The standard treatment used for treating LTBI is the isoniazid monotherapy. It has a high proven efficacy rate but is linked to poor acceptance and low completion rates, basically due to its long treatment duration and poor tolerability. A newer treatment regimen is the rifapentine plus isoniazid combination therapy. It is an effective regimen against LTBI and has a shorter treatment duration. The aim of this literature study was to evaluate the efficacy of rifapentine plus isoniazid combination therapy compared with the isoniazid monotherapy as treatment of latent tuberculosis infection. This thesis was based on five randomized clinical trials collected from PubMed database. The studies should have entailed an efficacy comparison between isoniazid monotherapy and rifapentine plus isoniazid combination therapy for the treatment of patients with latent tuberculosis. The studies showed lower rates of active TB and death in the rifapentine plus isoniazid combination group in comparison with the isoniazid monotherapy. The studies also proved that rifapentine plus isoniazid combination therapy was noninferior to the standard isoniazid monotherapy. The completion rates were significantly higher in the combination therapy arm. The safety profile between the two treatment regimens was similar, but with an increased hepatotoxicity rates in the isoniazid-only arm. The rifapentine plus isoniazid combination therapy is as efficacious as the isoniazid monotherapy. This shorter regimen could be used as first hand therapy as well for latent tuberculosis patients with high-risk of developing active TB as it has shown good tolerability and higher completion rates that is important to successfully treat LTBI and help eliminate TB worldwide. / Latent tuberkulos är ett globalt hälsoproblem som drabbar ungefär en fjärdedel av världens befolkning. Den definieras som ett tillstånd av immunreaktion mot Mycobacterium tuberculosis utan kliniska tecken på aktiv tuberkulos (TB). De infekterade individerna är asymtomatiska och inte smittsamma för andra, men 5–15% av alla infekterade individer riskerar att utveckla aktiv tuberkulos och bli smittsamma, bli allvarligt sjuka, eller värre, dö av aktiv tuberkulos. Personer med latent tuberkulos som tillhör riskgrupperna prioriteras för identifiering, diagnos och behandling av latent tuberkulos. Dessa riskgrupper är humant immunbristvirus (HIV)-patienter, barn och ungdomar, nära kontakter till personer med aktiva TB-fall, migranter, flyktingar, fångar och vårdpersonal. Standardbehandlingen mot latent tuberkulos är isoniazid monoterapi. Den har en högt beprövad effektivitetsgrad men är kopplad till dålig acceptans och låga kompletteringsgrader, på grund av framförallt den långa behandlingstiden och dålig tolerans. En nyare form av behandling är rifapentin kombinerat med isoniazid. Den är en effektiv behandling mot latent tuberkulos med en kortare behandlingstid. Syftet med denna litteraturstudie var att utvärdera effekten av kombinationsterapi med rifapentin och isoniazid jämfört med isoniazid monoterapi för behandling av latent tuberkulos. Detta examensarbete baserades på fem randomiserade kliniska prövningar hämtade från PubMed-databasen. Samtliga fem studier innefattade effektivitetsjämförelse mellan isoniazid monoterapi och kombinationsterapi med rifapentin och isoniazid vid behandling av patienter med latent tuberkulos. Alla fem studier undersöktes visade lägre frekvens av aktiv TB och dödlighet i kombinationsterapi med rifapentin och isoniazid jämfört med isoniazid monoterapi. Resultatet bevisade också icke-underlägsenhet för kombinationsterapin jämfört med isoniazid monoterapin. Kompletteringsgraden var signifikant högre i kombinationsterapin. Säkerhetsprofilen mellan de två terapin var likartad, men med en ökad hepatotoxicitet i isoniazid monoterapi gruppen. Kombinationsterapi med rifapentin och isoniazid är lika effektiv som isoniazid monoterapi. Denna kortare behandling kan också användas som förstahandsbehandling för latent tuberkulos patienter med hög risk att utveckla till aktiv tuberkulos eftersom den har visat god tolerabilitet och högre kompletteringsgrad som är viktigt för att framgångsrikt behandla latent tuberkulos och hjälpa till att eliminera TB över hela världen.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-102102 |
Date | January 2021 |
Creators | Khoury, Christinegie |
Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | English |
Detected Language | English |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds