Kibera är världens näst största slum, livsvillkoren är ofattbara. Allra värst är situationen för flickor som av olika anledningar inte kan eller får gå i skolan och ständigt nedvärderas i samhället. Det finns ett starkt samband mellan flickors begränsade sociala samvaro och deras frånvaro från skolan. Projektet undersöker hur arkitektur kan skapa en tryggare miljö och öka interaktionen flickor emellan. Mitt projekt är en strategi med det slutliga målet att generera en trygg och inspirerande miljö för flickor, en hållbar utveckling genom social förankring. Strategin handlar om att öka flickornas samvaro i vardagen genom att skapa en gemensam plats för sysslor och möten. En gemensam plats, en station som tar tillvara på klimatets möjligheter och effektiviserar sysslorna, samtidigt som flickorna träffas, utbyter kunskap och delar erfarenheter. I samarbete med olika grupper för flickor och kvinnor som finns i Kibera, kan stationerna byggas på för att innehålla flera olika funktioner. Det kan t.ex. vara bibliotek, verkstäder för arbete, samlingsrum för möten och utbildning.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-95529 |
Date | January 2012 |
Creators | Rosengren, Alexandra |
Publisher | KTH, Arkitektur |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0132 seconds