Ruinkvarteret Tyresö gymnasium har gjort sitt som funktion av en skola. Byggnaden har gjort sitt för att stå pall för människan och naturen. Nu har den börjat förfalla. Fuktskador, otäta fönster och allmänt slitage har gjort att Tyresö kommun har besätmt sig för att renovera eller bygga om skolan till bostäder. Ett nytt bostadskvarter i ett naturlandskap där bebygelsen ligger som öar utan att förhålla sig till varandra med endast naturen som sammanbinder dem. Där det byggda är symbol för människas exelllence är det förfallna en symbol för människans misslyckande. En blandning av de båda symboliker skapar en ödmjuk bebyggelse som visar på tiden och människan och naturens sammanrbete. Inte på dess kamp att bemästra den andre. Under en visst stadie ser det som håller på att byggas och det som håller på att förfalla likadant ut. När endast den bärande konstruktionen står på platsen är det enda som skiljer dem åt hurvida naturen tagits bort eller tagit över. Under stidier av ofärdighet och förfall är det upp till betraktaren att skapa sig en bild av hur det har sett eller kommer se ut. En bild format av personens egna minnenoch förväntningar. Detta har fascinerat mig otroligt och fått vara styrande i projektet. Likaså att jag vill skapa ett kvarter med mervärde och identitet. Där det gamla och nya möts. / The Ruin Neighborhood Tyresö Gymnasium has done its purpose as a function of a school. The building has done its part to stand stool for man and nature. Now it has begun to decay. Moisture damage, leaky windows and general wear and tear has resulted in that Tyresö has decided to renovate or rebuild the school to housing. A new residential area in a natural landscape where the neigborhoods are situated like islands without relation to each other and with only the nature that link them together. Where the built is the symbol of man's exelllence is the decay a symbol of man's failure. A mixture of the two symbologies creates a lowly buildings showing the time and man and natures collaboration. Not the struggle to master the other. During a certain stage sees what keeps indictment to bebuilt and what keeps indictment that overdue the same. When only the supporting structure stands on the site, theo nly thing that separates them is if the nature is removed or taking over. During stages of incompleteness and decay, it is up to the viewer to create a picture of what it has been or will become. An image based on the viewers own memories and expectations. This has fascinated me and forced the project forward. Likewise, I want to create a block with a greater value and identity. Where the old and the new meet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-146317 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Floxner, Mattias |
| Publisher | KTH, Arkitektur |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds