Due to on going wars and conflicts in the world, the number of people seeking asylum in other countries has increased. Including a large group of unaccompanied minors which is described as ”children who left their country without their parents or a significant other”. In 2015, nearly 35,000 unaccompanied children arrived in Sweden seeking asylum, whereupon the majority arrived in the last months of the year. The large number resulted in an extreme pressure upon the Swedish municipalities, to successfully receive all unaccompanied children. And fulfill their organizational mission according to the Swedish legislation. Therefore the purpose of the study is to establish a deeper understanding of how a social service, organizationally handled an increase in the number of unaccompanied children. A qualitative method was used, consisting semi-structured interviews with nine respondents from or related to the social services. The data of the study were analyzed using a thematic analysis, meaning a search for patterns to create themes and subthemes. The results of the study show that the increase number of unaccompanied minors were experienced and had to be handled as a crisis. The bureaucratic structure of the social service became problematic and constituted an obstacle in the efforts to receive the unaccompanied children. Including a difficulty to follow existing laws and regulations. To resolve the situation the social service had to be flexible and creative in their approach to receive the children. One conclusion is that a bureaucratic structure is not suitable in a dynamic environment that demands quick decisions and flexibility. Another conclusion is that the effort of the staff has been crucial, resolving the crisis. / Antalet människor som flyr undan krig och konflikter i världen har under den senaste tiden ökat. Av dessa människor är en stor grupp ensamkommande barn, det vill säga barn som lämnat sitt hemland utan sina föräldrar eller signifikant annan. Under 2015 anlände ca 35 000 ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl. Majoriteten av dessa anlände under de sista månaderna på året. Det medförde ett extremt högt tryck på landets kommuner för att lyckas motta samtliga ensamkommande barn och fullfölja sitt organisatoriska uppdrag enligt den svenska lagstiftningen. Förevarande studies syfte är därmed att få en fördjupad kunskap kring hur en socialförvaltning organisatoriskt har hanterat en ökning av antalet ensamkommande barn. En kvalitativ metod har använts, bestående av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från eller med anknytning till socialförvaltningen. Studiens data analyserades med hjälp av en tematisk analys, där mönster eftersöktes och teman och subteman skapades. Resultatet av studien visar att den stora ökningen av ensamkommande barn upplevdes och fick hanteras som en krissituation. Förvaltningens byråkratiska struktur blev problematisk och utgjorde ett hinder i arbetet med att motta de ensamkommande barnen. Bland annat kunde inte befintliga lagar och regler följas. För att lösa situationen fick förvaltningen vara flexibel och kreativ i sitt arbetssätt. En slutsats är att en byråkratisk organisation inte lämpar sig för en dynamisk omvärld, som ställer krav på snabba beslut och flexibilitet. Därtill framgår att personalens insats inom socialförvaltningen var avgörande för att lösa krissituationen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-31608 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Augustsson, Anton, Svensson, Filiph |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds