Då en person är dömd till att avtjäna ett fängelsestraff är denne intagen på en anstalt och placerad på en avdelning bestående av en grupp med andra dömda individer. Kriminalvården arbetar med att minska återfall i brott. Kriminalvårdens vision är således att den intagne genom den behandling som bedrivs på anstalterna, ska vara bättre rustad till att leva ett liv fritt från droger och kriminalitet efter avtjänat fängelsestraff. Forskning visar dock att gruppen medintagna på anstalten kan påverka den enskilde intagne på olika sätt och inte sällan kan man se hur den enskilde påverkas i negativ mening. Följderna blir att behandlingen av den enskilde individen hamnar i skymundan för de negativa grupprocesserna. Donald Clemmer (1958) och Erwing Goffman (1973) är två teoretiker som har forskat kring denna problematik. Den förstnämnde menar att mer eller mindre alla intagna genomgår en prisoniseringsprocess vid en fängelsevistelse vilken leder till att den intagne anpassar sig till en rådande fängelsekultur som är antisocial och prokriminell. Vidare innebär kulturen att det råder entydlig distans mellan intagna och personal vilka bildar två olika grupper, där gruppen medintagna, är det viktiga att förhålla sig till för den enskilde intagne. Genom en kvalitativ studie innehållande sju intervjuer med individer som tidigare avtjänat fängelsestraff på hög säkerhetsklassad anstalt och levt i en kriminell livsstil undersöks; hur gruppen medintagna kan möjliggöra för den enskilde i dennes arbete med att lämna sin kriminella livsstil på anstalt. I studien används grounded theory som analysmetod, och resultatet konstaterar hur prisoniseringen samt klyftan mellan intagna och personal försvårar ur en behandlingssynpunkt men att detta upplevts vara något bättre på behandlingsavdelningar samt behandlingsanstalter. På en behandlingsavdelning/behandlingsanstalt upplevs det lättare för den enskilde individen att öppet visa sin motivation till att vara drogfri och att arbeta med sin kriminella livsstil, vilket har upplevts vara ett stort problem som intagen på en normalavdelning. Känslan av att tillhöra gruppen medintagna visar sig vara väldigt stark för den enskilde under dennes anstaltsvistelse och de normer och de förhållningssätt som råder på avdelningen för tillfället tar den enskilde individen således efter i sitt agerande vilket genom analysarbetet av intervjuerna visat sig kunna vara både positivt och negativt. / When a person is sentenced to serve a penalty the person is placed in a prison and placed in a group with other convicted inmates. The Swedish prison and Probation Service’s vision is for the inmate to be better prepared for a life free from drugs and crime after the sentence is served. However research shows that the detainee group affects the individual in different ways, and not rarely negatively. The aftermath of this, is that the treatment of the individual detainee is put in the dark due to the negative group processes. Donald Clemmer (1958) and Erwing Goffman (1973) are two prominent theorists that have conducted research regarding these kinds of problems. The first of these two proposes that more or less every detainee goes through an imprisonment process, that leads to the detainee adjusting to the current prison culture which is antisocial and pro crime. The culture also shows a distinct distance between the detainees and the staff, which creates two groups the detainees and the prison officers. For the individual, it is very important to acknowledge this. This qualitative study consists of seven interviews with individuals who have previously served sentences at a prison with a high security class and have lived with a criminal lifestyle investigates; how the group of inmates can affect the individual with leaving their criminal lifestyle whilst still in prison. Grounded theory is used as a analysis method and the result notes how prisonization and the gap between staff and inmates makes the rehabilitation process difficult from a treatment point of view. However it is perceived to be marginally better on a treatment ward or in a prison with alignment towards treatment. On a treatment ward it is considered easier for the individual to open show his motivation to be drug free and work with his criminal lifestyle, which has perceived to be a big problem on a normal ward. The feeling of belonging to the group of detainees is very strong for the individual during incarceration, and the norms and approach to the treatment is dependent on the situation within the group the inmate is attached to, which has throughout these analysis of the interviews shown to have both a positive and negative effect.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-24826 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Andersson, Kristin |
| Publisher | Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds