Bakgrund: Ett lager är en viktig del av de flesta värdekedjor. Stora ansträngningar har därför under de senaste åren gjorts för att finna optimala strategier för planering och kontroll av lagersystem. För att uppnå en ökad produktion krävs det att kapacitetsutnyttjandet förbättras. Genom att planera sin kapacitet kan företag reducera kapacitetsbegräsningar, så kallade flaskhalsar, som är nyckeln till att förbättra produktionens kapacitetsutnyttjande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva Staples nuvarande kapacitetsutnyttjande i påfyllnads- och plockprocessen. Vidare avser studien att identifiera kapacitetsbegränsningar inom dessa processer. Därefter ämnar studien att finna de bakomliggande orsakerna till dessa kapacitetsbegränsningar samt hur de kan förbättras. Metod: Det har genomförts ostrukturerade intervjuer, semi-strukturerade intervjuer, deltagande observationer samt insamling av kvantitativ data. Inledningsvis genomfördes en processkartläggning i syfte som ett verktyg för resterande delar av studien. Vidare utfördes beräkningar för att finna flaskhalsar i produktionen och intervjuer för att identifiera störningsmoment inom flaskhalsarna. Slutligen presenterades ett antal förbättringsförslag. Slutsatser: Efter genomförda beräkningar framgick att Staples idag inte utnyttjar sin kapacitet maximalt, dock är maximal kapacitet är en nivå som inte anses vara rimlig. Det framgick att Staples har ett kapacitetsbortfall på grund av att det finns en differens mellan nominell kapacitet och bruttokapacitet. Slutsatsen drogs att följande tre aktiviteter utgör flaskhalsar i Staples verksamhet; godsmottagning, plock ZtZ (plock av framförallt tyngre och otympliga artiklar) och plock PTS (detaljplock). Inom dessa flaskhalsar påträffades ett antal störningsmoment som till stor del har grund inom deiiiteoretiska områdena som Stevenson (2009), Slack et al. (2012) och Bergman och Klefsjö (2012) benämner som anläggning och teknik samt metod. Vidare fastslogs att en svårighet finns i att ge kortsiktiga förbättringsförslag för dessa störningsmoment. Detta på grund av studiens tidsram samt att det berör ämnen utanför studiens omfattning. Det presenteras dock tre scenarier för att hitta en fördelaktig fördelning av kapacitet mellan PTS och ZtZ. Dessa scenarier bygger på tre tidsintervaller för hur produktionen är igång samt två plockhastigheter. Baserat på att PTS:en innehar en större andel aktiva arbetstimmar och en högre plockhastighet är scenario 3 mest fördelaktigt eftersom det krävs att ZtZ är minst verksam. / Background: A warehouse is an important part of most value chains. Great effort has in recent years been made to find optimal strategies for planning and control of storage system. In order to achieve a higher production it requires the capacity utilization to be improved. By planning its capacity, companies can reduce capacity constraints, so-called bottlenecks, which is the key to improving the production’s capacity utilization. Purpose: The aim of this study is to describe Staples current capacity utilization in the filling and picking process. Furthermore, the study aim to identify capacity constraints in these processes. Then, the study intends to find the causes of these capacity constraints and how they can be improved. Method: There have been unstructured interviews, semi-structured interviews, participant observation and collection of quantitative data. Initially there was a process mapping in purpose of a tool for the remaining study. Further calculations were performed to find bottlenecks in the production and interviews to identify disturbances in the bottlenecks. Finally, a number of suggestions for improvement where presented. Conclusions: Calculations revealed that Staples is currently not using their capacity to the maximum, altough this is not a level considered reasonable. It appeared that the company has a capacity shortfall when there was a difference between the nominal capacity and gross capacity. It was concluded that the following three activities constituted bottlenecks in Staples; receiving, picking ZtZ (picking of particularly heavy and bulky items) and picking PTS (detail picking). Within these bottlenecks, there was a number of disturbances found that largely had their basis in the teoratical areas Stevenson (2009), Slack et al. (2012) and Bergman and Klefsjö (2012) terms as facility and technology and method. Furthermore, it was established a difficulty in providingvshort-term improvement suggestions to these disturbances. This’s because of the study's time frame and that it reach subjects outside the scope of the study. However, three scenarios are presented to find a favorable allocation of capacity between PTS and ZTZ. These scenarios are based on three time intervals for how production is running and two picking speeds. Based on that the PTS holds a higher proportion of active working hours and a faster pick-speed scenario 3 is the most beneficial because it requires that ZTZ is least active.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-44492 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Sandberg, Molly, Petersson, Minna |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds