En familjehemsutredning är komplex och svår eftersom det görs bedömningar kring personers föräldraförmåga, risk och skyddsfaktorer men även barnets behov, faktorer i en familj och miljön (Rasmusson & Regnér, 2013). Hur detta görs är genom utredningar på familjer eller personer som söker sig till att bli familjehem. Det är socialtjänsten i varje kommun som har skyldighet att utreda familjer och personerna. Syftet med denna studie är att undersöka hur familjehemssekreterare använder sitt professionella omdöme samt vad som möjliggör och hindrar användandet i en familjehemsutredning. Kvalitativ ansats, där studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer av personer som arbetar med rekrytering, utredning och utbildning av familjehem. Analysen är gjord med hjälp av grundad teori där tidigare forskning samt Bornemarks (2020) definition av professionellt omdöme använts för att förstå materialet. Analys och resultat presenteras genom olika kategorier. Resultatet i studien indikerar på att användningen av det professionella omdömet sker hela tiden men att utrymmet för det varierar, samt att det finns en kollektiv professionellt omdöme, resultatet tyder på att standardiserade metoder påverkar utrymmet för professionellt omdöme.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-202366 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Edelsvärd Enholm, lisa, Bergström, Maja |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.2942 seconds