Denna litteraturstudie syftar till att visa vilka negativa effekter skifttjänstgöring kan medföra samt vad som kan göras för att undvika/reducera dessa. För att hitta relevant fakta har vetenskapliga artiklar sållats fram genom en avsmalnande sökning på databasen PubMed, med sökord från databasen MESH. Vidare har information hämtats från olika böcker. Antalet skiftarbetare har fördubblats i Europa de senaste 20 åren, de allra flesta utan de förutsättningar som krävs för att klara sig undan komplikationer. Lagar, direktiv och kollektivavtal har vuxit fram för att skydda arbetarens fysiska, psykiska och sociala välmående samtidigt som kraven på verksamheterna måste tillfredsställas. Skifttjänstgöring och då särskilt nattarbete är en form av arbete som kan ha stor negativ inverkan på såväl den som utför arbetet som dennes familj och omgivning. Arbete på udda tider gör så att dygnsrytmen blir störd och risken för flera olika sjukdomstillstånd ökar. Det är många faktorer som kan påverka tåligheten och förmågan att klara av skiftarbete och det finns både sådana som vi kan ändra på samt de som är konstanta. Sömn, kost, klimatet på arbetsplatsen och individuella olikheter måste tillsammans med många fler faktorer vägas in i ekvationen för att få en så god överblick som möjligt över problemen och möjligheterna. Den enskilda individen kan arbeta med de svaga länkarna hos sig själv under förutsättning att det finns en medvetenhet om vilka problemen är.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-29998 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Jonsson, Lars |
| Publisher | Umeå universitet, Polisutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds