Fotboll är den sporten världen över som har störst dragningskraft, både på dam- och herrsidan, vad gäller utövare och åskådare (NE, u.å.). Trots att det är en idrott för både damer och herrar, och att det svenska damlandslaget i fotboll har presterat på en hög nivå under en lång tid (FIFA, u.å.), är kvinnor underrepresenterade vad gäller medieexponering (Kian et al., 2011). Studien utgår från artiklar från Aftonbladet och Expressen skrivna under världsmästerskapet för damer 2011 och världsmästerskapet för damer 2023. Totalt åtta artiklar, två artiklar från vardera tidning och år, analyseras med hjälp av en kritisk diskursanalys. Analysen görs utifrån ett genus- och gestaltningsteoretiskt synsätt samt med hjälp av kritisk diskursanalys som teori. Undersökningen görs för att besvara studiens forskningsfråga: Hur har medieporträtteringen av Sveriges damlandslag i fotboll förändrats mellan VM 2011 och VM 2023 i Aftonbladet och Expressen, gällande framställningen av spelarna och deras prestationer? Det empiriska materialet analyseras utifrån ett analysschema bestående av analysdimensionerna: Textens huvudsakliga innehåll och omgivande struktur, språk i detalj samt diskursiva strategier. Resultatet av studien visar att det ur vissa aspekter har skett en förändring vad gäller det svenska damlandslagets framställning i medier. De mest märkbara förändringarna är gestaltningen av gemenskap inom fotbollen internationellt och inom det svenska damlandslaget samt sättet att beskriva spelarnas emotionella uttryck. Ingen av artiklarna använde könsspecifika beskrivningar av damfotbollsspelarna, varken 2011 eller 2023, vilket därmed visar på att det inte skett någon förändring gällande det, utifrån det empiriska material som studerats. Vidare diskuteras studiens resultat kopplat till bakgrund och tidigare forskning gällande jämställdhet och ordval. / Football is the sport worldwide that has the greatest appeal in terms of players and spectators, both on the women’s and men’s side (Nationalencyklopedin [NE], u.å.). Despite being a sport for both women and men and the fact that the Swedish women’s national football team have been performing at a high level (FIFA, u.å.), women are underrepresented in terms of media exposure (Kian et al., 2011). The study is based on articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen written during the Women’s World Cup 2011 and 2023. Two articles from each newspaper and year are analyzed, using critical discourse analysis. The study is supposed to answer the research question: How has the media portrayal of the Swedish women’s national football team changed between the 2011 and 2023 World Cups in Aftonbladet and Expressen, regarding the representation of the players and their performances? The empirical material is analyzed based on an analysis framework with the dimensions: the main content and surrounding structure of the text, language in detail and discursive strategies. The result of the study showed that, from certain aspects, there was a change in the portrayal of the Swedish women’s national football team in the media. The most noticeable changes are the representation of community, both international and within the Swedish national team and the way the media describes the players’ emotional expressions. None of the articles used gender-specific descriptions of female football players, neither in 2011 nor in 2023, which thus shows that there has been no change regarding it, based on the empirical material that was studied.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-63494 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Lindbäck, Ellen, Lönnegren, Thelma |
| Publisher | Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds