Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utfördes våren 2011 på Renova i Göteborg. Examensarbetets övergripande syfte är att visa hur man bäst tillvaratar energi i matavfall ur klimatsynpunkt. Klimatpåverkan redovisas ur ett såväl lokalt som ett globalt systemperspektiv och mäts i koldioxidekvivalenter (CO2e). I det lokala systemperspektivet inkluderas endast klimatpåverkan från energianvändningen samt produktionen i Göteborg, med andra ord inkluderas endast skorstensemissionerna. I det globala systemperspektivet inkluderas alla emissioner som uppstår vid omhändertagande av matavfall såväl lokalt som globalt och det är ur detta systemperspektiv som den verkliga klimatpåverkan redovisas. I studien presenteras tre olika behandlingsscenarion för omhändertagande av den energi som finns matavfall. De olika behandlingsscenarierna producerar olika mängder el, fjärrvärme och biogas och de anläggningar som inkluderas är alla lokaliserade i Göteborg. Kompletterande energi tillförs så att den erhållna nyttan är lika stor från alla tre scenarier. Studiens referensscenario beskriver en behandlingsprocess av matavfallet, inkluderande en förbehandlingsanläggning, en biogasanläggning en gasuppgraderingsanläggning samt ett avfallskraftvärmeverk. Behandlingsscenario ”Rya” beskriver en liknande behandlingsprocess med skillnaden att hälften av den producerade biogasen förbränns i en gaskombianläggning. Det tredje och sista behandlingsscenariot inkluderar endast ett avfallskraftvärmeverk där matavfallet förbränns och benämns behandlingsscenario ”Sävenäs”. I studien har återföringen av näringsämnen från biogasanläggnings rötslam avgränsats bort. Rapportens resultat redovisar att ur klimatsynpunkt beskriver behandlingsscenario ”Rya” det bästa sättet att omhänderta energin i matavfall. Behandlingsscenariots globala klimatpåverkan är -251 kg CO2e. Detta innebär en global klimatbesparing på 251 kg CO2e per ton matavfall. Referensscenariot och behandlingsscenario ”Sävenäs” redovisar liknande klimatpåverkan, -146 kg CO2e för behandlingsscenario ”Sävenäs” och -147 kg CO2e för referensscenariot, vilka även dessa innebär en global klimatbesparing. Då endast växthusgaserna i Göteborg studeras, dvs. de lokala emissionerna, ändras studiens resultat. Behandlingsscenario ”Rya” påvisar då en klimatpåverkan på 69 kg CO2e. Behandlingsscenario ”Sävenäs” påvisar en klimatpåverkan på – 19 kg CO2e och referensscenariot genererar -24 kg CO2e. Detta betyder att då endast växthusgaserna som emitteras i Göteborg studeras är referensscenariot det bästa sättet att omhänderta energi i 1 ton matavfall. Ur globalt systemperspektiv är en tolkning av studiens resultat att det ur klimatsynpunkt är mest fördelaktigt att man i Göteborg använder hälften av den producerade biogasen till el- och värmeproduktion i en gaskombianläggning. Resterande biogas används som fordonsbränsle. Ur lokalt systemperspektiv innebär däremot behandlingsscenario ”Rya” den största lokala klimatpåverkan. En slutsats som kan dras av detta resultat är att ju större klimatpåverkan är lokalt, dvs. i Göteborg desto bättre är det för det globala klimatet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-72712 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Samuelsson, Göran |
| Publisher | Linköpings universitet, Energisystem |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0998 seconds