Bakgrund: Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken globalt och stod för uppskattningsvis 9,7 miljoner dödsfall år 2022. När cancersjukdomen inte längre går att bota övergår vården till palliativ vård för att sedan övergå till vård i livets slutskede, en livsomvälvande övergång som drabbar både den sjuke och hens närstående. Närstående utgör en viktig del i det palliativa förhållningssättet och kan användas som en resurs vid vård i livets slutskede. Trots detta finns det flera studier som belyser att så inte är fallet och att närstående har varierande upplevelser av hur det är att ha en familjemedlem i livets slutskede.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka närståendes upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede.Metod: En allmän litteraturstudie innehållande 15 kvalitativa studier identifierade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Samtliga inkluderade studier har analyserats utifrån en induktiv innehållsanalys. Resultat: Den genomförda dataanalysen resulterade i fyra huvudkategorier som belyser närståendes upplevelser när en familjemedlem befinner sig i livets slutskede: Behov av information, psykisk påverkan, relationers påverkan och kontrollförlust.Slutsats: Det framkom att majoriteten av deltagarna i de inkluderade studierna upplevde i regel den palliativa vården som tillfredsställande och beskrev ofta goda relationer med vårdpersonalen. Trots detta beskrev närstående till patienter som vårdades i livets slutskede ofta situationerna som påfrestande vilket utgjorde en ökad risk för psykiska, sociala och existentiella bekymmer och utmaningar i varierande grad. Det framkom att relationen till vårdpersonalen hade en betydande roll för att förebygga och underlätta dessa problem. / Background: Cancer is the second most common cause of death globally and was responsible for an estimated 9.7 million deaths in 2022. When cancer no longer can be cured, care switches to palliative care and lastly it turns to end-of-life care, a life-changing transition which affects both the patient and their relatives. Relatives are an important part of the palliative approach and can be used as a resource in end of life care. Despite this, there are several studies that highlight that this is not the case and that relatives have varying experiences of what it is like to have a family member at the end of life.Aim: The aim of this study was to investigate relatives’ experiences of when a family member is cared for at the end of life.Method: A general review containing 15 qualitative studies identified from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO was used. All included studies were analyzed based on an inductive content analysis.Results: The data analysis resulted in four main categories that highlight the experiences of relatives when a family member is at the end of life: Need for information, psychological impact, the impact of relations and lack of control.Conclusion: It emerged that the majority of the participants in the literature study generally experienced the palliative care as satisfactory and often described good relationships with health care personnel. Despite this, relatives of family members who were cared for at the end of life often experienced a great sense of responsibility, which represents an increased risk for psychological, social and existential concerns and challenges.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-532339 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Berglund, Tove, Raunio, Paulina |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds