Bakgrund: Tidigare studier påvisar frånvaro av forskning kring stödsamtal inom psykiatrisk öppenvård och att dessa kan upplevas som otydliga och utan bestämd utformning. Genom stödsamtal kan patienten erbjudas olika verktyg för att stärka sina egna förmågor. En god vårdrelation mellan vårdare och patient ökar förutsättningen för att säkerställa god vård. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur stödsamtal används inom psykiatrisk omvårdnad i öppenvård. Metod: Studiens insamlade material baserades på kvalitativa intervjuer med elva informanter med erfarenhet av stödsamtal. Datamaterialet diskuterades i förhållande till en teoretisk referensram bestående av perspektiv på innehåll, utformning och användning av stödsamtal. Resultat: Resultatet påvisade att stödsamtal kan ses som behandlande och utformas beroende på vem som håller i samtalet. Stödsamtalet utformas ofta individuellt utan tydliga former. Framträdande var relationens betydelse samt att patienterna blev lyssnade på. Betydelsefullt var också att patienterna fick delge sin egen berättelse och därigenom kunna påverka sin egen vård. Diskussion: I denna studie diskuterades resultatet mot Lennart Fredrikssons teori om det vårdande samtalet. Förhållningssättet under samtalet upplevdes viktigt, även att lyssna och försöka förstå vad patienten ville uttrycka. Patientens delaktighet i vården var betydelsefull för att öka motivationen till ökat egenansvar hos den enskilde. / Background: Previous studies within the field of psychiatric nursing shows an absence of research regarding support counselling, meanwhile the existing discussions can be perceived as unclear and without a definite design. Through support counselling, the patient could gain various tools to strengthen their own abilities. Furthermore, a good caring relationship between the carer and the patient increases the conditions for ensuring good care. Purpose: The purpose of this study was to investigate how support counselling is used in outpatient psychiatric nursing. Method: The study’s data was collected through qualitative interviews with eleven informants with experience of support counselling. The data was discussed in realation to a theoretical frame of reference consisting of perspectives on the content, design and use of support counselling. Results: The study’s results shows that support counselling can be seen as treating and its design depends upon who´s giving the counselling. The support counselling is often designed individually without determined shapes. A prominent aspect was the importance of the relationship, that the patients felt listened to, and got the opportunity to share their own story as well as being able to influence their own care. Discussions: The study’s results were discussed together with Lennart Fredriksson’s theory of caring counselling. The approach during the counselling was of importance, including being able to a be a good listener as well as trying to understand what the patient wanted to express. The patient’s participation when outlining the care was important in order to increase the individual’s motivation to attain personal responsibility. Keywords: Suffering, psychiatry, relationship, support counselling, caring communication.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-195534 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Carlqvist, Sandra, Nygren, Linda |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds