Ventilator-associerad pneumoni (VAP) är den vanligaste infektionen på intensivvårdsavdelningar. Det är en komplikation som orsakar stort lidande, ökad mortalitet och medför höga vårdkostnader. Det finns många evidensbaserade riktlinjer för att förhindra att VAP uppstår, där sjuksköterskan har en betydande roll. Flera studier har visat att det finns brister i sjuksköterskans kunskap att tillämpa de evidensbaserade riktlinjerna för att förhindra uppkomsten av VAP. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdsjuksköterskors tillämpning av de evidensbaserade riktlinjerna för att förhindra uppkomsten av ventilatorassocierad pneumoni hos intensivvårdspatienter samt att jämföra tillämpningen av riktlinjer mellan subgrupper. En strukturerad enkät delades ut till alla intensivvårdsjuksköterskor (N=40) på en intensivvårdsavdelning i mellansverige, varav 30 besvarade enkäten. Resultatet visade att intensivvårdsjuksköterskorna tillämpar de evidensbaserade riktlinjerna i hög utsträckning utifrån självskattningar. Det framkom inga signifikanta skillnader mellan de med kort (0-5 år) och lång (>5 år) erfarenhet som intensivvårdsjuksköterska, vad gäller i vilken utsträckning de använder de evidensbaserade riktlinjerna för att förhindra uppkomsten av VAP. Kunskapen och tillämpningen av de evidensbaserade riktlinjerna kan anses vara god hos respondenterna i föreliggande studie utifrån självskattningar. I det närmaste alla respondenter hade fått utbildning/information om VAP vilket kan vara orsaken till det resultat som framkom. Många tidigare studier har visat att utbildning ökar tillämpningen av de evidensbaserade riktlinjerna. / Ventilator-associated pneumonia is the most common infection in the intensive care unit. It is a complication that causes major morbidity, increased mortality and growing healthcare costs. There are many evidence-based clinical practice guidelines in order to prevent that VAP arises, where the nurse has a significant role. Several studies have established that there is deficiencies in the nurse's knowledge to apply to the evidence-based guidelines in order to prevent the origin of VAP. The aim with the study was to describe intensive care unit nurses' application of the evidence-based guidelines in order to prevent the origin of VAP at intensive care patients and to compare the application of the evidence-based guidelines between subgroups. A structured questionnaire was distributed out to all intensive care nurses (N=40) on an intensive care unit in the middle of Sweden, of which 30 responded to the questionnaire. The result showed that the intensive care nurses apply to the evidence-based guidelines in a high extent on the basis of self-reports. There were no significant differences between they with short (0-5 year) and long (> 5 year) experience as an intensive care nurse, as regards in what extent they use the evidence-based guidelines in order to prevent the origin of VAP. The respondents knowledge and application of the evidence-based guidelines can be considered to be good in this study, on the basis of self-reports. Most of the respondents had got education/information about VAP, what can have caused the result that appeared. Many previous studies have shown that education increases the application of the evidence-based guidelines.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-4866 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Matsson, Annelie |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds