Bakgrund: Vanligaste dödsorsaken hos kvinnor respektive hos män är hjärt-kärlsjukdomar. Årligen sjukhusvårdas mer än 50 000 personer i Sverige för ischemisk hjärtsjukdom, cirka hälften av dessa p.g.a. hjärtinfarkt. Då viktiga orsaker till hjärtinfarkt är höga blodfetter, hypertoni, psykosocial belastning, dåliga matvanor och rökning, skulle primärprevention genom eliminerandet av dessa riskfaktorer kunna förväntas att kraftigt minska kostnaderna för vård av hjärt-kärlsjukdomar. En viktig riskelimineringsåtgärd är modifiering av blodlipidsammansättningen framför allt genom sänkning av halten av "Low-density lipoprotein" (LDL). I detta sammanhang kan både farmakologiska (t ex statiner) och icke-farmakologiska metoder, såsom livstilsåtgärder vara användbara. Syfte: Syftet med arbetet var att belysa farmakologiska och ekonomiska aspekter av farmakologisk och icke farmakologisk lipidsänkning i primärprevention av hjärtinfarkt. Metod: Arbetet utgjordes av en systematisk litteraturstudie som omfattade fyra vetenskapliga artiklar med hög kvalitet, som valdes ut för vidare analys. Resultat: Resultatet från de kliniska studierna visar att statiner reducerar koncentrationen av de skadliga blodfetterna, LDL, triglycerider och totalkolesterol och ökade HDL-kolesterolet. Fem års behandling av 1000 patienter med statiner i Storbritannien sparade den nationella hälsovården (NSH) 710 000 pund (ca 9 930 557 kr) och behandlingen med statiner under fem år resulterade i långsiktig nytta genom en reducering av antalet hjärtkärlhändelser. Dock saknas det ordentliga icke-farmakologiska studier för att besvara min frågeställning. Slutsats: Kostnadseffektiviteten av statinbehandling i primärprevention beror på sjukdomsrisken som föreligger för hjärt-kärlsjukdomar i populationen som behandlas. Värdet av statinbehandlingen i primärprevention hos personer med hög risk för hjärt-sjukdom bedöms vara avsevärt både för individen själv och för samhället. Det krävs dock fler hälsoekonomiska studier som gjorts ur ett samhällsperspektiv för att man ska kunna se hur kostsamt statinbehandlingen är i primärprevention hos friska personer med hyperkolesterolemi. Det behöver även göras fler icke farmakologiska studier där man tittar på dietinterventioner. Detta är viktigt för att förkasta eller verifiera uppfattningar om nyttan av sådana interventioner.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-46303 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Kadriu, Arbnore |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds