Syftet med studien var att undersöka och förstå villkoren för ungdomars identitetsskapande på behandlingshem. I denna kvalitativa studie har fem personer intervjuats ur personalstyrkan på ett behandlingshem med två avdelningar. Frågor ställdes gällande intervjupersonernas uppfattningar om de möjligheter och begränsningar som fanns för ungdomar att skapa en positiv identitet på behandlingshemmet. Den teoretiska referensram som användes i tolkningen av resultatet var Goffmans och Beckers tankar om identiteten som en produkt av interaktion samt även Wrangsjös tolkning av ungdomsutveckling. Resultatet visade att möjligheterna som nämndes kunde delas in i tre teman: trygghet, positiv bekräftelse och social färdighetsträning. Samtidigt kunde trygghet och bekräftelse vara begränsningar i ungdomarnas identitetsskapande. Ytterligare en begränsning var ungdomarnas bristande motivation till att förändra sina självbilder och beteenden. Enligt personalen fanns det flera orsaker till att de inte lyckades motivera ungdomarna: bristande information eller tid, personalens otillräckliga kompetens eller att arbetsmetoden på behandlingshemmet inte passade ungdomarna. Villkoren på behandlingshemmet kunde beskrivas som komplexa och svåra att definiera, detta på grund av de kontextuella aspekterna som behövde beaktas för att förstå identitetsskapandet för ungdomar. / The aim of this study was to examine and understand the conditions under which young people develop their identities at care and treatment homes. In this qualitative study, five staff members were interviewed at a care and treatment home consisting of two units. The staff members at the home were asked questions regarding what they thought were the possibilities and limitations for young people to create a positive identity there. The theoretic reference frame that was used in the interpretation of the results was Goffman´s and Becker´s understanding of identity as a product of interaction as well as Wrangsjö´s interpretation of adolescent development. The results showed that the possibilities that were mentioned could be divided into three themes: safety, positive acknowledgement and social quality training. At the same time safety and acknowledgement could also have had a limiting effect on the development of young people´s identities. Another limitation was the lack of motivation to change their self- images and behavior. According to the staff, there were several reasons why they did not succeed in motivating the adolescents: lack of information and time, insufficient competence among staff, or that the method used in the home did not fit the adolescents. The conditions at the care and treatment home could be described as complex and hard to define, because of the contextual aspects that had to be considered when evaluating the process of identity-development.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-19114 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Lindqvist, Katarina |
| Publisher | Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds