<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka förhållandet mellan ämnesintegrering och</p><p>ämnesindelning ur ett elevperspektiv. Denna undersökning bygger på en kvantitativ metod</p><p>och tar sitt empiriska avstamp i 38 tidslinjer konstruerade av två åttondeklasser. Den ena</p><p>klassen har arbetat mycket under ämnesintegrerade förhållanden och den andra har arbetat</p><p>mycket under ämnesindelade förhållanden. För att kunna jämföra klasserna valde vi ett</p><p>kontrollbegrepp – historiemedvetenhet. Historiemedvetenhet är en förmåga som alla elever på</p><p>grundskolans senare år ska tillägna sig och därför blir detta begrepp vår beröringspunkt</p><p>mellan klasserna. Vi jämför hur klassernas historiemedvetenhet tar sig uttryck för att se om</p><p>det finns likheter och skillnader, och huruvida det ämnesintegrerade alternativt ämnesindelade</p><p>förhållningssättet till undervisning kan vara en faktor i detta, genom att knyta an resultatet till</p><p>tre stora pedagogiska huvudriktningar. Dessa huvudriktningar har alla mer eller mindre haft</p><p>influens på skolans styrdokument och är de som företräds av John Dewey, Lev Vygotskij och</p><p>Jean Piaget. Vårt resultat visar att det finns en skillnad mellan klasserna avseende deras</p><p>historiemedvetande och att detta kan relateras till teorier om lärande.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hh-2311 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Grandin, Sofie, Norvik, Linda |
| Publisher | Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Högskolan i Halmstad/Sektionen för lärarutbildning (LUT) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0071 seconds