<p>Bakgrund: Bolagsstyrning växte fram i USA under 1800-talet i samband med att bolag blev allt större och aktieägarantalet växte. Genom att ägare och företagsledning blev skilda fanns det en risk att intressekonflikter uppstod mellan ägare och ledning. Innebörden av god bolagsstyrning är att företagen främst ser till ägarnas intressen, vilket främjar allmänhetens förtroende för företag och kapitalmarknaden. För att öka allmänhetens förtroende för svenska näringslivet tillsatte svenska staten en förtroendekommission som utarbetade Svensk kod för bolagsstyrning år 2005. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvarar styrelsen för bolagets interna kontroll och skall fortlöpande utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Årligen skall styrelsen avlägga en rapport gällande hur den interna kontrollen är strukturerad. Intern kontroll främjar effektivitet, minskar risken för tillgångsförluster och hjälper till att försäkra tillförlitligheten av finansiella ställningstaganden samt överensstämmer med lagar och regleringar</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera olikheter beträffande hur företagsledning och styrelse i börsnoterade bolag uppfattar begreppet intern kontroll samt vilken vikt de lägger vid de olika komponenterna som ingår i begreppet. Vidare syftar studien till att klargöra vilken av agentteorin respektive sociala institutionella teorin som är den rimligaste förklaringen till fenomenet.</p><p>Metod: Uppsatsen bygger på två propositioner som vi försöker besvara genom en kvalitativ studie. Det empiriska materialet består av semi-strukturerade intervjuer som utförts i fem börsnoterade företag. Inom varje företag har en representant från styrelsen respektive företagsledningen besvarat samma frågor. Vidare använder vi oss av två referensfall där endast företagsledningen finns representerade.</p><p>Slutsatser: Företagsledning och styrelse har relativt lika uppfattning inom företagen, vilket tyder på att inget problem egentligen existerar på företagsnivå. Dock sträcker sig inte likheten mellan de olika företagen, vilket kan förklaras av att begreppet är väldigt stort och brett. Intern kontroll är således företagsspecifik och problemet verkar ligga hos akademiker och normbildare. I samtliga fall skiljer sig dock företagsledning och styrelse gällande vilken komponent som läggs störst vikt vid. Vidare kan det urskiljas att COSO-modellen indirekt tillämpas i samtliga respondentföretag då de mest frekvent använda orden utgör grundstenar i modellen, dock i olika utsträckning.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:vxu-852 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Olsson, Helen, Sengoltz, Marika |
| Publisher | Växjö University, School of Management and Economics, Växjö University, School of Management and Economics |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0023 seconds